Vid termisk förgasning bryts biomassa, exempelvis restprodukter från skogsbruk eller jordbruk, ner vid hög temperatur i närvaro av ett förgasningsmedium (luft, syre eller ånga). Vid luftblåst förgasning bildas rå biosyngas som innehåller ca 50 % kväve). Rå biosyngas kan främst användas för produktion av processvärme eller el, exempelvis i en gasmotor. Processen kan även optimeras så man får en restprodukt i form av ett fast biokol som bland annat kan användas som jordförbättringsmedel för att binda kol i marken och höja markens bördighet eller ersätta fossilt kol i industriella processer.
Vid framställning av biometan eller andra förädlade biobränslen används normalt inte luftblåst förgasning då det är för dyrt eller för svårt att avskilja kvävet. I stället används kontrollerad syrgas- eller ångblåst förgasning. Då bildas en kvävefri biosyngas, även kallad syntesgas, bestående av främst kolmonoxid och vätgas, och om processen drivs vid en temperatur under ca 900 grader Celsius även en viss mängd metan och eten. Syngasen kan sedan omvandlas till en mängd olika bränslen eller kemikalier genom att den behandlas i olika efterföljande reningssteg och omvandlingsprocesser, exempelvis metanisering till biometan. Det går också att framställa andra energigaser från syngasen såsom ren vätgas, DME eller biogasol, eller flytande bränslen som metanol och Fischer-Tropsch-diesel.
Vid förädling till vätgas men också till korta kolväten som metan eller DME så finns stora möjligheter att uppnå negativa utsläpp genom att den koldioxid som avskiljs i förädlingen kan lagras eller återanvändas genom så kallad BECCUS (bio energy carbon capture and utilisation or storage).
Fördelar med förgasningstekniken är bland annat:
- tekniken ger högt utbyte av högvärdig energi eller biodrivmedel, som till exempel biometan
- tekniken är flexibel både vad gäller råvara och slutprodukt
- produktionspotentialen är mycket stor eftersom det finns stora mängder restprodukter från skogs- och jordbruk i Sverige som genom förgasningstekniken kan nyttiggöras.
- förgasningsanläggningar kan byggas som bioraffinaderier i anslutning till andra industriprocesser eller kraftvärmeverk. Då kan förnybara energiprodukter produceras från restprodukter samtidigt som spillvärme tas till vara. På så sätt kan mycket hög totalverkningsgrad uppnås
- möjlighet till negativa utsläpp genom CCS eller CCU
Som redan nämnts finns det olika förgasningstekniker som förgasar biomassan vid olika tryck, temperaturer och förgasningsmedium (luft, ånga eller syrgas). Det utvecklas också olika tekniker för rening och bränslesyntes. Teknikvalen har olika fördelar beroende på vilken råvara som används, anläggningsstorlek och önskad slutprodukt. Även olika typer av blandat avfall som är svårt att återvinna kan förädlas till drivmedel eller andra produkter genom förgasning.
I Sverige har det bedrivits omfattande forskning och demonstration kring förgasningsteknik och olika omvandlingsprocesser. Småskalig luftblåst biomassaförgasning för värme- eller kraftvärmeproduktion är redan kommersialiserad medan framställning av syngas från biomassa och vidareförädling till drivmedel är en mer avancerad process som fortfarande inte har implementerats i kommersiell produktion.
Exempel på biomassaförgasning i Sverige
- Biometanproduktion genom indirekt förgasning av skogsbiomassa har fram till våren 2018 skett i förkommersiell skala (20 MW) i demonstrationsanläggningen GoBiGas i Göteborg av Göteborg Energi i samarbete med Chalmers. Biometanet har matats in på det västsvenska gasnätet.
- Demonstration av en annan indirekt förgasningsteknik (WoodRoll®) pågick mellan 2018 och 2024 vid Höganäs AB:s järn- och metallpulverfabrik i Höganäs i samarbete med Cortus AB i en 6 MW anläggning. Syntesgasen användes direkt som processvärme i fabriken. Vidareförädling av syntesgasen till exempelvis biometan är också fullt möjligt och pilotförsök har gjorts.
- Meva Energy färdigställde 2023 en kommersiell anläggning för produktion av 4,5 MW rå biosyngas från träspill i syfte att ersätta industriell konsumtion av fossil gas på pappersbruket Sofidel Sweden i Kinda kommun.
- Emåmejeriet i Hultsfred har installerat en förgasningsanläggning med luftblåst förgasning i mikroskala (Volter-förgasare) för produktion av processvärme och el från träflis.
- Det finns och har funnits planer på storskaliga kommersiella förgasningsanläggningar med olika slutprodukter som biometan, DME, flygbränsle och elproduktion men ingen har ännu förverkligats.