Gasol som används i Sverige utvinns till största delen från naturgas, men också från råolja och har i jämförelse med både olja och kol lägre koldioxidutsläpp samt mycket låga utsläpp av svavel, tungmetaller, partiklar och kväveoxider.
Gasol är en osynlig och luktfri gasblandning, men för att lättare kunna upptäcka läckor tillsätts ett luktämne. Gasol är tyngre än luft. Gasol mäts vanligen i kilo eller ton och väger ungefär hälften av vatten. Trycket i en gasolbehållare varierar med omgivningstemperaturen. Internationellt används beteckningen LPG, liquefied petroleum gas.
Används främst inom industrin
I Sverige används gasol till största delen inom industrin för bland annat värmebehandling av stål och järn. En mindre del av gasolen säljs som flaskgasol för användning i bland annat grillar och campingkök. I övriga världen används gasol till stor del för uppvärmning av fastigheter och lokaler.
Gasol kan ersättas med biogasol eller förnybar DME
Biogasol, som framställs av biomassa, kan blandas in i gasol till så stor del som önskas eller helt ersätta den. Generellt krävs inga förändringar i infrastruktur, brännare eller annan utrustning. Biogasol säljs på den svenska marknaden men utgör en begränsad del av den totala volymen.
Även förnybar DME (rDME) kan användas som inblandning i gasol upp till 20% utan att några tekniska förändringar behöver göras. Bio-DME kan framställas genom förgasning av biomassa och e-DME kan framställas genom att förnybar vätgas får reagera med avskild koldioxid.
Biogasol och bio-DME omfattas av definitionen av biogas i förnybartdirektivet och i lagen om skatt på energi (LSE) och är därför skattebefriad i Sverige vid användning som drivmedel eller uppvärmningsbränsle.
Förvaras i slutna gasbehållare
Gasolen förvaras alltid i slutna behållare där en del av gasolen är i vätskeform och en del är i gasform. Ovanför vätskeytan i behållaren är gasolen i gasform. Om gasolvätska stängs in i en behållare övergår en del av vätskan till gasform och ett högre tryck bildas i behållaren.
Det är också möjligt att förvara gasol i vätskeform genom nedkylning. Den metoden används enbart i tankbåtar och i en del bergrumslager.
Gasol i flaska
Eftersom nästan alla användare behöver gasformig gasol måste gasolen på något sätt övergå från vätskeform till gasform. När det gäller gasol på flaska är det vanligen inget problem.
Gasol i gasform finns ovanför vätskeytan och vartefter den används övergår mer och mer av gasolen till gasform. För att gasolen ska kunna övergå till gasform tas värme från flaskan som i sin tur tar värme från omgivningen. Det kan göra att det under riktigt kalla vinterdagar inte finns tillräckligt med värme i omgivningen för att åstadkomma övergången.
Gasol i hemmet och på fritiden - för en säker användning av gasol
Gasol i cistern
För större gasolanvändare räcker det inte med flaskor utan gasolen förvaras i stället i en cistern nära användningsstället. Om användaren inte behöver så stora mängder gasol kan det räcka med den mängd som finns ovanför vätskeytan i cisternen. I de flesta fall behövs en förångare för att få gasolen att snabbare övergå till gasform. I förångaren leds gasolvätska in från cisternen och värms där och övergår till gasform.
Gasol - från källa till låga
Läs mer om gasolanläggningar och säker hantering av gasol hos Myndigheten för civilt försvar