Förnybar vätgas får reagera med koldioxid

Det första steget vid produktion av gasformiga e-bränslen är att producera vätgas genom elektrolys. Med el från exempelvis vind- eller solkraft spjälkas vatten till vätgas och syre. Vätgasen kan användas direkt som energibärare eller som råvara för andra e-bränslen. I nästa steg reagerar vätgasen med koldioxid i en syntesprocess där nya energirika molekyler bildas. Vilket e-bränsle som produceras beror på vilken process som används.

Läs mer om Vätgas

Metanisering (produktion av e-metan)

E-metan, eller syntetisk metan, produceras genom metanisering. Då reagerar vätgas och koldioxid och bildar metan och vatten. E-metan har samma kemiska egenskaper som naturgas och biometan. Ett sätt att producera e-metan är att utgå från koldioxid som avskiljs vid uppgradering av biogas. Biogas från rötning består vanligtvis av 60–70 procent metan och 30–40 procent koldioxid. När biogasen uppgraderas till biometan avskiljs koldioxiden. Genom att tillsätta vätgas kan koldioxiden i stället omvandlas till mer förnybar metan. På så sätt kan samma mängd biomassa ge ett betydligt högre metanutbyte. Produkten blir då det som ibland kallas bioelektrobränsle – en blandning av biobränsle och e-bränsle.

Även vid produktion av biometan genom biomassaförgasning bildas koldioxid som behöver avskiljas. Genom att tillsätta vätgas kan koldioxiden metaniseras till e-metan. På så sätt nyttiggörs en större andel av kolet i biomassan samtidigt som utbytet av förnybar metan ökar.

E-metan kan i princip produceras där det finns tillgång till el och koldioxid i hög koncentration. I Sverige finns många stora punktkällor med biogen koldioxid, till exempel massabruk och kraftvärmeverk, där koldioxid i rökgaser kan avskiljas och metaniseras med hjälp av vätgas. Jämfört med metanisering vid biogasanläggningar kräver detta investeringar i både koldioxidavskiljning och metaninfrastruktur. Därför passar sådan e-metanproduktion ofta bäst i större anläggningar.

Produktion av e-DME och e-propan

DME kan produceras genom förgasning av biomassa. Syntesgasen från förgasningen renas och omvandlas sedan till DME genom katalytiska processer. Om förnybar vätgas tillsätts kan även koldioxid som bildas i processen omvandlas till DME i form av e-DME. Resultatet blir det som ibland kallas bioelektrobränsle – en kombination av biobränsle och e-bränsle.

E-DME kan också produceras i särskilda anläggningar där det finns koldioxid i hög koncentration, till exempel vid massabruk eller kraftvärmeverk.

Även andra gasformiga kolväten som propan och butan kan produceras genom att kombinera vätgas med koldioxid i mer avancerade syntesprocesser.

Koldioxid blir en värdefull råvara

Tillgången på koldioxid är avgörande för produktion av gasformiga e-bränslen. När koldioxid fångas in och återanvänds kan samma kolatomer användas längre i ekonomin, i stället för att nytt fossilt kol tillförs.

Med god tillgång till fossilfri el och biogena koldioxidkällor har Sverige goda förutsättningar att producera gasformiga e-bränslen. De kan bli ett viktigt komplement till biometan, biogasol och vätgas i omställningen till ett fossilfritt och robust energisystem.

Fakta: När räknas ett e-bränsle som RFNBO?

För att ett gasformigt e-bränsle ska klassas som ett förnybart bränsle av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) enligt förnybartdirektivet (REDIII) krävs i huvudsak att:

  • Energin kommer från förnybar el.
    Vätgasen måste produceras genom elektrolys med förnybar el som uppfyller EU:s särskilda RFNBO-regler. Elen ska bland annat uppfylla krav om additionalitet samt geografisk och tidsmässig korrelation.
  • Koldioxiden kommer från godkända källor.
    Godkända kolkällor är biogen koldioxid (dvs avskild koldioxid som kommer från biomassa), koldioxid från anläggningar som omfattas av EUs utsläppshandelssystem EU ETS, och direktinfångad koldioxid från atmosfären genom så kallad direct air capture (DAC).
  • Minst 70 procent lägre växthusgasutsläpp.
    Bränslet måste ge minst 70 procent lägre livscykelutsläpp av växthusgaser jämfört med en fossil jämförelse och utsläppen ska beräknas enligt en fastställd metod.
  • Spårbarhet och hållbarhetscertifiering.
    Producenten måste kunna visa att hållbarhetskriterierna är uppfyllda genom kontrollsystem, massbalans och rapportering.

Ett RFNBO-bränsle är alltså inte bara ett bränsle producerat av vätgas och koldioxid. Det måste även uppfylla omfattande krav på elens ursprung, klimatprestanda och spårbarhet för att få räknas som förnybart enligt EU:s regelverk.