Vätgas har länge använts som råvara inom industrin, framför allt inom raffinaderier och kemiindustri. Dagens vätgasproduktion har till stor del fossilt ursprung genom reformering av naturgas. Framöver väntas användningen av fossilfri vätgas öka, bland annat inom stål- och kemiindustrin, transportsektorn och energisystemet. Fossilfri vätgas kan exempelvis framställas genom elektrolys med fossilfri el eller från biogena råvaror. Vätgas är särskilt intressant där det är svårt att använda el direkt, där vätgas behövs som råvara eller där möjligheten att lagra och transportera energi har ett särskilt värde.
Vätgas i industrin
Industrin är i dag det största användningsområdet för vätgas. Vätgas används sedan länge inom bland annat kemiindustrin och raffinaderier. I dag produceras en stor del av denna vätgas från fossila råvaror.
Fossilfri vätgas kan ersätta fossilbaserad vätgas och därmed minska industrins utsläpp. Vätgas kan också ersätta fossila bränslen och råvaror i nya industriella processer.
Ett exempel är järn- och stålindustrin, där vätgas kan användas i stället för kol för att ta bort syret ur järnmalm som ett led i tillverkningen av stål. Vätgas kan också användas för att producera ammoniak, som bland annat används vid tillverkning av mineralgödsel. Vidare kan vätgas användas för att producera olika vätgasbaserade bränslen, så kallade e-bränslen. Exempel är e-metanol och e-metan, som bland annat kan användas som bränslen eller råvaror inom industrin.
Vätgas för transporter och bränslen
Vätgas kan användas direkt som drivmedel i fordon, antingen i en bränslecell eller i en förbränningsmotor. I en bränslecell reagerar vätgas med syre och omvandlas till el som driver en elmotor. Vatten och värme bildas i processen. I en vätgasdriven förbränningsmotor förbränns vätgasen i motorn på liknande sätt som andra gasformiga bränslen.
Vätgas kan också användas för att producera olika vätgasbaserade bränslen, så kallade e-bränslen. Genom att kombinera vätgas med koldioxid kan man bland annat producera e-metan, e-metanol, e-DME och e-flygbränsle. Vätgas kan även kombineras med kväve för att producera ammoniak.
Sådana bränslen kan bli särskilt viktiga inom delar av transportsektorn där direkt elektrifiering är svårare, exempelvis inom sjöfart och flyg.
Vätgas i energisystemet
Vätgas kan koppla samman olika delar av energisystemet. El kan användas för att producera vätgas genom elektrolys. Vätgasen kan sedan lagras, transporteras och användas när och där den behövs.
Produktion av vätgas kan anpassas efter förutsättningarna i elsystemet. När tillgången på el är god kan el användas för att producera vätgas, som sedan kan lagras för senare användning. På så sätt kan vätgas bidra med flexibilitet och göra det lättare att hantera variationer i produktion och användning av el.
Vätgasen kan användas inom exempelvis industrin och transportsektorn, men också omvandlas tillbaka till el och värme i en bränslecell eller gasturbin. Det ger möjlighet att lagra energi under längre perioder och använda den när behovet är större.
Att omvandla el till vätgas innebär energiförluster. När el kan användas direkt är det därför normalt mer energieffektivt än att först omvandla elen till vätgas. Vätgas har framför allt en viktig roll där direkt elektrifiering är svår eller inte möjlig, där själva vätgasmolekylen behövs som råvara eller där vätgasens möjligheter till lagring och transport tillför ett särskilt värde.