Uppgradering sker genom att biogasen renas från koldioxid och andra föroreningar. Det ger gasen ett högre energiinnehåll och samma bränslekvalitet som naturgas. Därför kan biometan blandas med eller ersätta naturgas. Den kan också distribueras i samma infrastruktur, till exempel via rörledning (gasnät). 

Biometan kan också omvandlas från gasform till flytande form. Det sker genom att gasen kyls ner till mycket låga temperaturer. Flytande biometan kallas även bio-LNG eller LBG. Flytande biometan kan blandas med eller ersätta flytande naturgas, LNG, och distribueras med lastbil eller fartyg. Flytande biometan har en betydligt högre energitäthet än biometan i gasform och kan därför transporteras effektivt även i de fall gasen inte kan transporteras i rörledning (gasnät). 

Så används biogas/biometan

I Sverige används biogas ofta som samlingsnamn för både rå biogas och biometan, det vill säga uppgraderad biogas. Rå biogas används direkt för el- och värmeproduktion, ofta vid lantbruk eller reningsverk. Den största delen av biogasen uppgraderas dock till biometan, som främst används som fordonsgas samt som bränsle och råvara i industrin. Där det finns gasnät kan biometan även användas för uppvärmning och kraftvärmeproduktion. En växande andel kyls dessutom ner till flytande biometan och används i tunga lastbilar, sjöfart och industri där den kan ersätta LNG.

Läs mer om hur biometan används

Så framställs biogas/biometan

Biogas och biometan framställs främst genom rötning. Det är en biologisk process där mikroorganismer bryter ner organiskt material i syrefri miljö, i en rötkammare. I dag produceras biogas och biometan framför allt från avloppsslam, matavfall, gödsel och olika restprodukter från livsmedelsindustrin.

I biogasanläggningen produceras också en näringsrik rötrest som kan användas som gödsel inom jordbruket och därmed ersätta fossilbaserad konstgödsel. Rötresten har hög mullhalt med stabila kolföreningar vilket bidrar till bättre struktur, vattenhållande förmåga och beständig kolinlagring i marken. 

Biometan kan också framställas av lignocellulosa såsom träavfall och restprodukter från skogen, men det kräver ny teknik som exempelvis förgasning följt av metanisering. I denna process förgasas skogsavfall eller annan biomassa under högt tryck och temperatur. Då erhålls en syntesgas som via olika renings- och omvandlingssteg (metanisering) kan omvandlas till biometan. 

Som komplement till biometan kan förnybar metan kan också produceras som e-metan. Då reagerar vätgas, som framställts med el genom elektrolys, med avskild koldioxid och bildar metan. Det kan till exempel ske vid biogasanläggningar, där koldioxid som annars avskiljs vid uppgraderingen i stället omvandlas till mer metan med hjälp av vätgas.

Läs mer om hur biometan produceras

Biometan sluter kretsloppet och bidrar med många samhällsnyttor

Biogas och biometan kan bidra med många samhällsnyttor, bland annat:

  • Cirkularitet och resurseffektivitet. Genom produktion av biometan omvandlas samhällets avfall och restprodukter till energi, råvara och växtnäring. Kretsloppet sluts och Sverige ställer om till en resurseffektiv, cirkulär bioekonomi. 
  • Försörjningstrygghet. Inhemsk biometanproduktion ökar vår resiliens och gör oss mindre beroende av osäkra leveranser av fossila bränslen och konstgödsel från omvärlden, inte minst i händelse av kris eller krig.
  • Klimatomställning. Biometan/biogas har mycket hög klimatprestanda och bidrar till att minska växthusgasutsläppen när det ersätter fossila bränslen. Biometan är avgörande för att nå fossilfrihet där elektrifiering inte räcker till som i tunga transporter, i industrin och inom sjöfarten.
  • Konkurrenskraft och välfärd. Med biometan möjliggörs industrins och energisystemets omställning till fossilfrihet med inhemska resurser. Det stärker svensk industris konkurrenskraft på den globala marknaden och bidrar till jobb och välfärd i Sverige.

Läs mer om biogasens miljö- och klimatprestanda

Snabbfakta om biogas
  • Biogas består av metan, CH4 (40–80%) och koldioxid samt små mängder vatten och andra föreningar. 
  • Biogas kan användas direkt på biogasanläggningen för el- och värmeproduktion eller uppgraderas till biometan.
  • Biogas framställs genom rötning av organiskt material, till exempel matavfall, slam från reningsverk eller annan biomassa. Vid rötningen bildas också en näringsrik rötrest som kan användas som biogödsel och ersätta konstgödsel i jordbruket.
Snabbfakta om biometan
  • Biometan är uppgraderad biogas som har renats från koldioxid och består av minst 97 procent metan. Uppgraderingen höjer energiinnehållet och ger gasen naturgaskvalitet. Biometan har ett energiinnehåll på 9,67 kWh per normalkubikmeter, medan ren metan har 9,97 kWh per normalkubikmeter.
  • Biometan kan komprimeras och matas in på ett gasnät eller distribueras på lastbil i trycksatta gasbehållare till gasanvändare eller tankstationer för fordonsgas.
  • Biometan kan blandas med och ersätta användning av naturgas i exempelvis fordonsgas, som råvara och bränsle i industrin eller för kraftvärmeproduktion.
  • Biometan kan också kylas ner till -162 grader Celsius till flytande biometan (bio-LNG eller LBG). Flytande biometan har mycket hög energitäthet och kan därför transporteras och lagras effektivt med båt eller lastbil. Flytande biometan kan användas som fordonsgas i tunga lastbilar, som sjöfartsbränsle eller för att ersätta LNG som råvara och bränsle i industrin. 
  • Biogas kan även framställas genom förgasning av exempelvis skogsbiomassa.