Sverige är sedan länge världsledande när det gäller att använda biogas som fordonsbränsle. Nu ska även den tunga trafiken, som är en stor miljöbov, kunna tankas grönare.

–Det som är bra med det här projektet är att det innefattar hela kedjan, från produktion av LBG till bilar som kan använda den. Vi slipper fundera över vad som ska komma först, bilar eller tankstationer. I stället för att välja antingen eller, blir det både och, säger Johan Laurell.

Under året har han tillsammans med Energimyndigheten, som beviljar det ekonomiska stödet, arbetat med att få de nya investeringarna på plats. 

Projekt i olika delar

Projektet Drive LBG är indelat i flera delar. En är att ge ekonomiskt stöd till företag som vill satsa på biogasdrivna lastbilar, bussar och fartyg, bygga tank-stationer och förvätskningsanläggningar och annat som kan gynna användningen av flytande biogas.

Grafik: Bengt Salomonson

– Vi ska bygga upp ett pärlband av infrastruktur så att den som investerar ska kunna tanka i hela Sverige.

I dag finns tolv tankstationer med flytande fordonsgas i Sverige, och flera är på gång då många aktörer också har fått statligt stöd från Klimat klivet, dock ej för samma projekt. Med ett ökat antal biogasdrivna lastbilar kommer också efterfrågan på bränslet att öka kraftigt, menar Johan Laurell.

”Det finns fortfarande stödpengar kvar att söka till både lastbilar och bussar. Minst tre ansökningsomgångar är aktuella till och med 2021".

Johan Laurell, projektledare LBG-drive

Han berättar att hittills har 32 olika företag ansökt och fått pengar till 159 lastbilar. Stödet består av 40 procent av merkostnaden för att bilen ska kunna drivas med LBG.

– Många av dessa företag gör det av rent affärsmässiga skäl då de märker en ökad efterfrågan på fossilfria transporter från sina kunder. Det förvånade mig lite eftersom jag trodde att det mest skulle vara eldsjälar som ansökte. Att vi konsumenter är beredda att betala för grönare transporter är ju väldigt positivt.

Volvos leasingbolag är ett av de företag som fått stöd till 30 lastbilar för att testa en ny affärsidé där åkeriet inte själv behöver äga gaslastbilen. Även Scania har fått stöd – tio långfärdsbussar, ska trafikera Norrlandskusten.

– Det finns fortfarande stödpengar kvar att söka till både lastbilar och bussar. Minst tre ansökningsomgångar är aktuella till och med 2021.

Från gas till vätska

Det finska energibolaget Gasum investerar stort i LBG och har tidigare beslutat att bygga flera tankställen. Bolaget har också fått ett av de största stöden på 30 miljoner kronor från Drive LBG, som ska investeras i en förvätskningsanläggning vid Domsjö fabriker i Örnsköldsvik.

– Förvätskningen av biogas är en viktig del för att underlätta lagring och transporter. Den flytande biogasen är tätare i energi och tar mindre plats. Det innebär att den kan distribueras längre sträckor och fortfarande vara en lönsam affär, säger Johan Laurell.

Nu invigs det tankstationer för flytande ordonsgas på löpande band runt om i Sverige. I våras öppnade Gasum stationen i Västerås, en av flera som fått stöd genom statliga Klimatklivet. På plats fanns Gasums Jukka Metsälä och Mikael Antonsson samt Västmanlands landshövding Minoo Akhtarzand. Foto: Gasum

Då efterfrågan på biogas kan vara ojämn riskerar överskottet att facklas bort på grund av lagringsproblemet.

En innovativ lösning som fått stöd i projektet är en förvätskningsanläggning i miniatyr anpassad för lantbruk, som ska demonstreras i småländska Långhult.

– Vi har många lantbruk som kan göra biogas av bland annat gödsel, vilket har en stor potential. De har dock inte avsättning för gasen och kan inte lagra den i gasform. Med den här containerlösningen kan gasen förvätskas till LBG och sedan hämtas av en tankbil, berättar Johan Laurell.

Gotlandsfärjor på gas

Andra spännande nyheter är att Biogas Gotland fått stöd för att injicera komprimerad biogas i flytande naturgas, LNG, som driver den nya Gotlandsfärjan. Redan i dag är Gotland väl framme när det gäller biogas och cirkulär ekonomi då matavfall samlas in för biogasproduktion och rötresten används som biogödsel på åkrarna.

– Gotland skulle kunna öka sin biogasproduktion tre-fyra gånger sett till tillgången på substrat. Eftersom Gotlandsfärjans behov är betydligt större skulle ön kunna få avsättning för all sin biogas även då, konstaterar Johan Laurell.

Förutsättning för omställningen

Just det faktum att biogas kan ersätta och blandas med naturgas är en stor fördel och en förutsättning för omställningen till fossilfria transporter, menar Johan Laurell.

– Naturgasen är i detta skede ett komplement tills biogasmarknaden har vuxit tillräckligt mycket. Sedan kan vi fasa ut den. Om inte naturgasen får fylla ut differensen kommer omställningen inte att bli av, konstaterar han.

Som ett gott exempel lyfter Johan Laurell den komprimerade fordonsgasen som tankas i personbilar. I dag innehåller den 94 procent biogas och endast 6 procent naturgas, enligt Statistiska centralbyråns senaste statistik. En titt i backspegeln visar att siffrorna såg helt annorlunda ut för 15 år sedan. Då stod biogasen endast för drygt 40 procent. Andelen biogas i fordonsgasen har dock ökat successivt genom åren och målet är 100 procent biogas 2030.

Utöver miljoninvesteringarna i projektet Drive LBG ska det inrättas och drivas ett innovationskluster för flytande biogas. Sverige ska vara ett skyltfönster nationellt och internationellt för att demonstrera olika tekniker för att inspirera och skynda på omställningen till fossilfria transporter. 

– Vi ska bygga en Biogasarena Sverige, som är indelad i åtta olika geografiska demonstrationsarenor. Här ska vi samla och visa olika biogastekniker. I norr har vi exempelvis biogasproduktion från pappersbrukens restprodukter. I södra Sverige är det mest andra substrat som livsmedelsavfall och gödsel. Tanken är att varje arena, som är detsamma som de befintliga biogasnätverken i regionerna, nu ska göra ett profilmaterial där det presenteras vilka biogastekniker och exempel som finns.

– Den som vill göra en LBG-satsning ska enkelt kunna hitta lämpliga kontaktpersoner och även boka studiebesök.

Samarbete i fokus

Detta arbete är ännu bara i sin linda då investeringsprojekten har prioriterats. Klart är dock att nätverkande och samarbete är en röd tråd i hur Drive LBG ska drivas framåt. Exempelvis kommer forskningsinstitutet IVL göra en studie med fokus på biogasdrivna fordon, som Drive LBG är med och delfinansierar. När det gäller studiebesök och internationellt samarbete kommer bland andra projektet Smart city Sweden, Biogas research center i Linköping och Rise vara viktiga samarbetspartner, enligt Johan Laurell.

– Vi ska samarbeta med dem som har erfarenhet och knyta ihop alla delar. Klustret ska inte göra nytt utan i stället stödja och komplettera. Det finns så mycket bra och vi ska dra lärdom av varandra. Sverige är för litet för att vi ska konkurrera. Klustret ska vara en aktör som jobbar för samordning. Det är framtiden.

Projektet Drive LBG
  • Drive LBG är ett treårigt projekt som löper till och med 2021.
    Det ska stärka den svenska biogasmarknaden genom investeringar som ska göra tunga transporter grö-nare. Våren 2018 avsatte regeringen 200 miljoner kronor för att upprätta ett innovations kluster för flytande biogas, LBG. Pengarna tilldelas från Energimyndigheten.
  • Energigas Sverige är värdorganisation och driver klusterkansliet i samarbete med de regionala biogasnätverken Biogas öst, Biogas syd, Biogas sydväst, Biogas norr, Biogas väst, Biogas sydost, Biodriv mitt och Energikontor norra Småland.
  • Drive LBG har delat upp Sverige i åtta demonstrationsarenor, motsvarande de regionala biogasnätverken, där olika typer av biogasteknik ska visas upp, både nationellt och internationellt. Syftet är att utveckla och sprida kunskap om biogasens möjligheter i omställningen till fossilfria, tunga transporter.

Flytande biogas

  • LBG, liquefied biogas, är biogas som kylts ner till minus 160 grader och övergått i flytande form. Den flytande biogasen tar mindre plats, vilket gör den lättare att transportera längre sträckor. LBG kan ersätta eller blandas med flytande naturgas, LNG, då båda gaserna huvudsakligen består av metan.

Källa: Energimyndigheten/Drive LBG

Text: LENA LÄNDIN

Läs hela reportaget i tidningen