När sjöfarten 2012 fick skärpta krav på utsläppen av svavel inleddes en omställning mot bränslen med lägre svavelutsläpp som fortfarande pågår. Från och med 2020 skärptes kraven ytterligare och sedan 2015 gäller särskilt hårda krav för Östersjön och Nordsjön.

LNG och biogas ger renare sjöfart

Sjöfarten har mött kraven med ny reningsteknik men också genom att använda nya bränslen. Ett bränsle som vinner mark i omställningen är flytande naturgas, LNG. Gasen ger obetydliga mängder svavelutsläpp vilket gör den lämplig som fartygsbränsle på såväl Östersjön som i resten av världen. Samtidigt är gasen svaret på flera av sjöfartens övriga miljöutmaningar. Det gäller inte minst klimatfrågan, men även utsläpp av kväveoxider och partiklar. Med LNG minskar utsläppen av växthusgaser med upp till 20 procent och vid inblandning av biogas ännu mer. Enligt en ny rapport från Naturvårdsverket minskade utsläppen av kväveoxider från svensk sjöfart under 2019 med 27 procent, mycket tack vare bränslebytet från olja till naturgas.

Rederiet Viking Line har sedan 2013 kört sitt fartyg Viking Grace på flytande gas. Just nu bygger de ett nytt gasdrivet fartyg, Viking Glory, som ska bli ett av världens klimatsmartaste fartyg och kommer att trafikera sträckan Stockholm–Åbo med start 2021. Rederiets mål är att i framtiden gå över från LNG till flytande biogas, LBG, som är helt förnybart.

Destination Gotland, som driver passagerartrafiken mellan fastlandet och Gotland, har kapat 20 procent av koldioxidutsläppen genom LNG-drift i två av sina färjor. Dessutom har rederiet redan börjat blanda in biogas i sina gasdrivna fartyg. Ambitionen är att successivt gå mot en cirkulär ekonomi, där färjorna drivs av biogas som produceras på Gotland.

Bättre arbetsmiljö med gasdrift

Gasdriften är inte bara mer hållbar genom minskade utsläpp av koldioxid, svavel, partiklar och kväveoxider – den är också populär i fartygens maskinrum där personalen vittnar om en bättre arbetsmiljö efter övergången från traditionella bränslen till gas.

Även inom godstrafiken satsar rederier på LNG-fartyg. De svenska aktörerna Terntank och Furetank är exempel på rederier som har beställt flera fartyg som går på gas. Häromåret premiärtankade Terntank förnybar LBG i den nya anläggningen för flytande gas i Göteborgs hamn.

Sverige har pekat ut ökad godstrafik till havs som ett transportpolitiskt mål, eftersom det är det mest energieffektiva sättet att transportera gods på. FN:s sjöfartsorganisation IMO har därtill antagit ett klimatmål som går ut på att minska klimatutsläppen med 50 procent till 2050. Mot den bakgrunden lär mycket hända inom sjöfarten framöver och energigaserna kommer att få en större roll i den omställningen. Detta gäller inte minst vätgas, där det händer mycket just nu.

För att Sverige ska nå sina klimatmål behövs energigaserna. Sjöfarten hamnar ofta i skymundan i klimatdebatten, vilket är synd då fartygstrafiken bär på en stor potential för omställning. Läs gärna mer om Energigas Sveriges arbete med sjöfartsfrågor här och i vår klimatfärdplan.