Vid årsskiftet börjar två vätgasdrivna tunga lastbilar rulla i transportförmedlaren Maserfrakts regi. I stället för förbränningsmotor har lastbilarna elmotor och bränslecell som tankas med vätgas. Räckvidden för 64-tonsekipagen från tillverkaren Hyzon är mellan 65 och 70 mil.
– Fördelen med vätgasdrift är att man täpper igen luckan mellan gas och el. Räckvidden ökar och man blir mindre beroende av laddinfrastrukturen, säger Per Bondemark, vd för Maserfrakt.
De två nya vätgaslastbilarna blir företagets egna. I övrigt är Maserfrakt huvudsakligen en transportförmedlare som bokar uppdrag för delägarna, drygt 300 åkerier. Flottan består av cirka 1 500 fordon, varav två tredjedelar är lastbilar och en tredjedel anläggningsmaskiner. Hemmabasen är i Borlänge, men transporter sker över hela landet.
– Redan nu är cirka 50 procent av vår flotta fossilfri. Vägen hit har varit relativt enkel, tack vare HVO. Men på sikt kommer råvaran för HVO inte att räcka till. Så det behövs fler alternativ, säger Per Bondemark.
Tankstation för biogas
Sedan ett par år tillbaka finns en tankstation för flytande biogas på Maserfrakts område i Borlänge. Stationen ägs av finska gasföretaget Gasum. Här tankar bland annat de åtta gaslastbilar som kör på uppdrag via Maserfrakt. Snart ska de bli dubbelt så många.
– Biogasdrift är en mogen teknik som innebär samma kostnader för oss som konventionell diesel gör. Samtidigt sänks koldioxidavtrycket med 85 procent. För tunga fordon är det intressantast med flytande biogas, eftersom den har högre energitäthet och erbjuder längre räckvidd, säger Per Bondemark.
Att flytande biogas, LBG, är populärt visar även statistiken. Mellan åren 2019 och 2021 tiofaldigades försäljningen av LBG – från 10 till strax under 100 gigawattimmar, GWh. Två tredjedelar av all såld flytande fordonsgas är biogas, resten naturgas.
Vätgasstation på gång
Hos Maserfrakt i Borlänge är även en tankstation för vätgas på gång. Planen är att den ska komma på plats i november. Kapaciteten blir för 10 till 20 lastbilar, men den kan skalas upp. Stationen kostar cirka 15 miljoner kronor att bygga och av det har Maserfrakt fått ungefär hälften i statligt stöd från Klimatklivet.
El från vindkraft till havs
Vätgasen ska tillverkas i en elektrolysör där vatten spjälkas till syrgas och vätgas med hjälp av el. Till att börja med drivs processen av el från nätet. På sikt är det meningen att elen ska köpas från Svea Vind Offshore och levereras via en direktförbindelse från företagets vindkraftparker som planeras till havs, bland annat utanför Gävle.
”Intresset för vätgaslastbilarna är stort. Många kunder har ansökt om sådana transporter.”
Per Bondemark, vd Maserfrakt
– Intresset för vätgaslastbilarna är stort. Många kunder har ansökt om sådana transporter. På sikt kommer fler tankstationer att behövas, men i nuläget räcker det här för oss, säger Per Bondemark.
Utöver vätgas och biogas finns ambitioner att satsa på lastbilar med enbart batteridrift. Nyligen fick företaget cirka 280 000 kronor i bidrag från Klimatklivet för att bygga laddstolpar som passar tunga fordon.
Samarbete med Gävle hamn
Per Bondemark menar också att samverkan mellan många olika aktörer är viktigt för att få saker att hända. Maserfrakt samarbetar sedan en tid tillbaka med Gävle hamn. Här pågår arbetet med att skapa ett ”grönt logistiknav” som bland annat erbjuder transportörer att välja fossilfri vägtransport ut från hamnen.
– Sedan 2020 för vi en dialog med regionens industrier och hamnoperatörer om hur vi ska utveckla hamnen för framtiden, för att klara målen i Parisavtalet. Ett logistiknav som vårt har en viktig roll i omställningen av transporter och deras koppling till energisystem, säger Linda Astner, hållbarhetschef hos Gävle hamn.
Infångning av koldioxid
Hon visar en karta över hamnen som åskådliggör olika föreslagna lösningar. Till exempel har ett företag arrendeavtal för att bygga elektrolysör och vätgastankstation för tung trafik i hamnen. En förstudie pågår också om att etablera en terminal för infångning och lagring av koldioxid, CCS, från Gävle Energi och industrier i närområdet.
”Många tunga, långväga transporter passerar här. För dem kommer vätgas troligen att spela en betydande roll.”
Linda Astner, hållbarhetschef Gävle hamn
Ett digitalt kösystem för fartygen används redan. Appen kallad Port Activity App hjälper bland annat till att optimera tiden i hamnen, vilket minskar fartygens bränsleförbrukning och utsläpp.
– En hel del av vår egen verksamhet är fossilfri, exempelvis går bogserbåtarna på HVO. Ambitionen är att all verksamhet i hamnen ska bli fossilfri. I det längre perspektivet vill vi även bli delvis självförsörjande på förnybar el, säger Linda Astner.
Lager för vätgas
Liksom andra hamnar vill Gävle hamn satsa på mer elektrifiering, exempelvis ge fartyg möjlighet till elanslutning vid kajen. Att skapa energilager, exempelvis för vätgas, och arbeta med smarta energisystem för att kapa effekttoppar finns också på agendan.
– Många tunga, långväga transporter passerar här, bland annat till skogs-, pappers- och stålindustrier. För dem kommer vätgas troligen att spela en betydande roll, säger Linda Astner.
Stor skuta att vända
Skutan som behöver vändas i omställningen mot fossilfritt är stor, med många inblandade. För Maserfrakt handlar det bland annat om tt få med 300 åkerier i utvecklingen. Det kan vara svårt, men Per Bondemark har sett positiva tendenser på senare tid.
– Förr var fler konservativa gällande fordon och bränslen. Men de två senaste åren har det skett en förändring. Många inser att fossilfritt efterfrågas av kunderna. Alldeles före sommaren kom delägare med förslag om att investera i batterifordon. Det är jättekul, säger han.
TEXT: MARIE GRANMAR