Vi har i Sverige lärt oss att hantera många miljöproblem. Åtminstone de enkla och de medelsvåra. Kvar finns de svåra. De är svåra för att de omfattar många aktörer och sektorer, vilket betyder att de kräver koordinerade åtgärder för att lösas. Hållbara transporter är ett sådant exempel där bland annat fordon, drivmedel, människors val och infrastruktur behöver påverkas över lång tid för att nå effekt. Offentlig upphandling är ett område som genom sin stora volym och långsiktighet har möjlighet att lägga grunden för infrastruktursatsningar som kan leda till en större samhällsomställning.
Miljöhänsyn i transportupphandling har dock under lång tid präglats av ett ensidigt fokus på fossilfrihet och utsläpp vid avgasröret. Denna förenklade praktik för med sig två problem:
- Avsaknad av ett brett livscykelperspektiv som inte speglar den verkliga klimatpåverkan.
- Uteslutande av alla andra miljö- och hållbarhetsaspekter, utöver koldioxid reduktion, som val av drivmedel innebär.
Ett starkt fokus uteslutande på klimatfrågan riskerar att leda till problembyten och stärker inte en vidare definierad hållbarhet. I Sverige har vi till exempel 16 olika miljömål bara för att uppnå miljömässig håll-barhet och dessutom har vi nu de sjutton globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 att ta hänsyn till.
Upphandlingsprocessen är komplex i sig själv och det innebär att de kommuner, regioner och företag som upphandlar fordon, drivmedel och transporter behöver enkla verktyg som ändå bibehåller relevans och inte leder till problembyten. De goda nyheterna är att nu finns äntligen flera viktiga bitar på plats för att kunna tillhandahålla just detta.
Två forskarstudier från Linköpings universitet (LiU) respektive forskningsinstitutet Rise har den senaste tiden adresserat denna utmaning genom olika angreppssätt. De har dessutom kommit fram till ett liknande resultat; med ett bredare miljö- och hållbarhetsperspektiv kommer biogas och el ut i topp. Att biogasen ofta faller väl ut när den får tävla i mång-kamp vet vi sedan tidigare. Men nu har vi dessutom en ny miljöbilsdefinition och nya hållbarhetskriterier för fordon hos Upphandlingsmyndigheten som också baseras på denna slutsats.
Som komplement till LiU:s studie finns även ett konkret upphandlingsverktyg som tydliggör hur olika drivmedel bidrar till, eller motverkar, uppfyllandet av Sveriges miljömål. I verktyget kan upphandlaren själv välja hur stor vikt olika miljömål ska ha i en viss upphandling utifrån lokala förutsättningar. Det är även möjligt att se hur olika kombinationer av specifika drivmedel presterar, vilket underlättar möjligheterna att ställa välavvägda miljökrav.
Nu är det därmed enkelt att föra fram ett enat och tydligt budskap från gasbranschen till dem som upphandlar. Ställ teknikspecifika krav på biogas och el (inklusive vätgas) i första hand! Det är ett enkelt sätt att ta hänsyn till hållbarhet i ett bredare perspektiv. När biogas och el inte är möjligt, välj etanol och därefter RME och HVO. Biodiesel är ett mycket bra förnybart drivmedel och det är viktigt att understryka att alla hållbara, förnybara alternativ behövs för att vi ska nå målet att ersätta de fossila drivmedlen. Men genom att använda denna drivmedelsprioritering säkerställs att hänsyn tas till en bredd av olika miljö- och samhällsmål samt att flera förnybara drivmedel kan flytta fram positionerna parallellt. Detta, till skillnad från teknikneutrala krav som hittills endast har möjliggjort att ett enda drivmedel kunnat flytta fram positionerna på bekostnad av andra.
Vi vill därför uppmana alla i gasbranschen att vi enat och gemensamt sprider dessa budskap vidare. Då kommer vi att få se en kraftfull ökning av efterfrågan på såväl biogas som andra förnybara drivmedel.
Mats Eklund, föreståndare och vetenskaplig ledare Biogas Research Center vid Linköpings universitet
Beatrice Torgnyson Klemme, vd Biogas öst & Biodriv öst