När Energigas intervjuar Erika Bjerström är hon nyligen hemkommen från en reportageresa till Elfenbenskusten i Västafrika. Hon har bland annat rapporterat om landets nya, hållbara strategi för att lösa transportproblematiken i huvudstaden Abidjan, som är Afrikas fjärde största stad och som lider av permanent trafikinfarkt.
– Landet har precis beställt 450 biogasbussar från Scania och är på gång att bygga 20 biogasanläggningar. Det har att göra med att Elfenbenskusten är världens största producent av kakao som genererar otroligt mycket jordbruksrester. Dessa ska användas till att driva biogasanläggningarna, berättar hon.
Det senaste dygnet har Erika Bjerström synts i SVT:s Aktuellt och Rapport, samt i lördagssatsningen Helgstudion. Hon upplever att hennes reportage är starkt efterfrågade och menar att miljöfrågorna skapar mer debatt än någonsin.
Hårt tryck
– Trycket har aldrig varit så stort, och det kommer från två håll. Det ena är att klimatförnekarna är oerhört aktiva. Jag får väldigt mycket hatmejl, det är fruktansvärt. Skeptikerna anmäler hela tiden mina inslag till Granskningsnämnden. Men på SVT har vi bestämt oss för att inte bry oss så mycket om dem. Vi har ett utslag i nämnden som säger att vi inte behöver försöka skapa något slags falsk balans genom att säga ’å ena sidan och å andra sidan’ när det till exempel handlar om att klimatförändringarna är orsakade av människan eller att det pågår havsnivåhöjningar.
– Helt klart är att tonen har hårdnat väldigt mycket. Samtidigt är det ett starkt tryck från de klimatengagerade som hela tiden är missnöjda med SVT och som tycker att vi gör alldeles för lite.
Erika Bjerström har nyligen givit ut boken Klimatkrisens Sverige: så förändras vårt land från norr till söder. Idén till boken fick hon när hon 2016 flyttade tillbaka från korrespondentjobbet i USA till Sverige, och började se paralleller mellan det hon bevittnat av klimatkrisen i andra länder och det som pågår här.
Sverige runt
Med Selma Lagerlöfs klassiker Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige som sällskap reser Erika Bjerström Sverige runt, och konstaterar att Selmas Sverige inte längre finns. Hon skildrar hur ekosystem rubbas och hur gamla, välkända miljöer förändras och förvandlas till något nytt och annorlunda. Hon besöker brandplågade skogar i Västmanland, åker till Falsterbo där det ska byggas vallar som skyddar mot stigande havsnivåer, och hälsar på en skidanläggning där konstsnö numera är vanligare än natursnö. När hon promenerar hem från midnattsmässan och hör koltrasten sjunga, börjar hon gråta. Koltrasten – mitt i vintern?
– Jag blev väldigt drabbad av allt jag såg under mina resor. Som många andra svenskar har jag en stark relation till naturen.
Boken är den första i sitt slag som beskriver hur klimatkrisen obevekligt håller på att förändra Sverige.
"Att se grundarna av Spotify och Kinnevikskoncernen gå in och satsa enorma belopp på grönt stål ... jag får nästan nypa mig i armen. OECD har ju i många år sagt att tillväxtfaktorerna i världen är it och grön teknik, och nu ser vi det hända."
Erika Bjerström, klimatkorrespondent på SVT
Men allt är inte nattsvart, det händer en massa positiva saker också, poängterar Erika Bjerström. I västra Europa går kolkraften mot sin kollaps. Priset på koldioxid har tredubblats under EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det får energibolagen i Frankrike, Spanien, Grekland, Portugal och Storbritannien att avveckla sina kolkraftverk redan före slutdatum.
– Utvecklingen går snabbare än vad någon kunnat förutsäga, det är väldigt hoppingivande.
För snart ett år sedan lanserade EU-kommissionen sin vätgasstrategi som pekar ut vätgas som ersättare till oljan, en energibärare som ska hjälpa EU att nå målet att minska utsläppen med 55 procent redan till 2030 och en viktig nyckel till att nå klimatneutralitet i hela EU till 2050. Fördelen med vätgas är att den kan bli ett slags mellanlager för förnybar energi från sol och vind. Portugal, Nederländerna och Italien hör till länder som nu står i startgroparna med storskaliga vätgasprojekt.
”Vätgas det nya svarta”
– Grön vätgas är på modet. Den är verkligen det nya svarta. Vätgas har blivit kommersiellt möjligt nu tack vare att el från sol och vind är så billig. Det är ju inget annat än ett sätt att lagra sol och vind på ett effektivt sätt. Vätgas är helt klart det nya stora, det som alla pratar om. I Sverige har Preem fått stöd från Energimyndigheten för att göra vätgas från el. Metoden är fortfarande dyr. Ledande är Japan med världens största kommersiella vätgasanläggning och en nationell strategi för att bygga energisystem drivna av vätgas, säger hon.
Det är också positivt med länder som ser krisen som en möjlighet till en omstart med grön profil, påpekar Erika Bjerström. Portugal har oväntat seglat upp som en grön förebild inom EU. De var ett av de länder som 2019 sänkte sina koldioxidutsläpp mest inom EU, med över åtta procent. Portugisiska regeringen har bestämt att 2030 ska 80 procent av landets energi komma från förnybar energi.
– Portugal är det land i Europa som är värst drabbat av skogsbränder och som mest märker av havsnivåhöjningen. Det har gett politikerna ett ganska kraftigt mandat hos medborgarna att agera. Dessutom har landet rätt förutsättningar. Med tanke på det geografiska läget har de mycket sol, vind och vågor, och det ska utnyttjas. Att klimatfrågan också är en fråga om pengar blir allt mer uppenbart. Det är där dagens näringsliv ser sina framtida möjligheter att tjäna pengar, menar Erika Bjerström.
– Att se grundarna av Spotify och Kinnevikskoncernen gå in och satsa enorma belopp på grönt stål … jag får nästan nypa mig i armen. OECD har ju i många år sagt att tillväxtfaktorerna i världen är it och grön teknik, och nu ser vi det hända. Vissa saker går snabbare än någon kunnat förutspå. Det fossilfria stålet skulle inte varit framme förrän 2035, nu kan den första försöksproduktionen bli verklighet redan nästa år. Det beror i sin tur på att de stora biltillverkarna varje månad ringer och frågar när de kan börja leverera. För när de kan få fossilfritt stål kan de börja marknadsföra sina bilar som fossilfria, vilket ger dem en väldig marknadsfördel, menar Erika Bjerström.
Alla ägg i samma korg
Samtidigt finns det sektorer som fortfarande har stora utsläpp. Transportsektorn är ett sorgebarn, där utsläppen bara fortsätter att öka, konstaterar hon.
–Regeringen la tidigare alla ägg i samma korg med skattereduktion på biodrivmedel som sin strategi. Men det går för långsamt. Framöver tror jag att jordbruket och skogsbruket kommer att segla upp som två jättestora frågor. Skogen är intecknad av olika miljömål som krockar. Där kan man verkligen snacka om målkonflikt. Ska vi använda skogen som råvara eller låta skogen stå kvar och binda koldioxid? Vi får ingen vidare vägledning av politiken. Samma sak med jordbruket.
Från politikernas håll skulle Erika Bjerström önska mer engagemang. Hon förvånas över att klimatfrågan fortfarande inte genomsyrar alla politiska beslut.
– Om man nu säger att klimatkrisen är ett existentiellt hot – varför behandlar man den inte som det? Varför är det så att lantbrukare som tankar diesel fortfarande får en krona litern i subvention? Samma sak gäller våra pensionsfonder och hur investeringarna görs. I många sammanhang spelar politikerna på två strängar samtidigt och det blir ofta målkonflikter.
Politikerna i EU har varit handlingskraftiga, menar hon. Att fatta beslut om nettonollutsläpp till år 2050 var djärvt.
– Dessutom sattes ett delmål till 2030 som ytterligare ökade pressen. Jag tycker att EU är lite förbisett i de här sammanhangen, unionen spelar en otroligt viktig roll i att sätta ribban. Det är till exempel EU:s småtråkiga handel med utsläppsrätter som har gjort att kolet kollapsat. Jag har intervjuat arkitekterna bakom utsläppsrätterna och de menar att det viktiga var att först få regelverket på plats. När man väl har fått det kan man skruva på det så att det börjar brännas för företagen. Varför vill Volvo att man ska förbjuda bensinbilar till 2030? Jo, för om de inte klarar EU:s utsläppskrav kommer de att få böta mycket pengar till EU-kommissionen. Därmed ligger det i deras
intresse att bensinbilen försvinner.
Kör gasbil
Själv kör Erika Bjerström gasbil och spenderar mycket tid i naturen, inte minst i Bergslagstrakten där hon har ett hus. Men vad hon gör personligen är egentligen inte så intressant, menar hon.
– Jag anser att det är ett stort problem att vi individualiserar klimatkrisen. Det har precis kommit ut en bok av den brittiske forskaren Michael Mann som pekar på hur fossilindustrin har drivit på narrativet att lägga ansvaret för klimatkrisen i knät på privatpersoner. Men det är inte så vi kommer att lösa det här. I stället måste vi ändra de stora strukturella systemen där vi fortfarande till 80 procent är beroende av fossila energikällor. Det är det som måste upphöra.
Text: Anna Wahlgren