Metanol är en viktig råvara för kemiindustrin. Perstorp Oxo använder den för att tillverka kemikalier som ingår i många vardagsprodukter som färg och lack, kompositmaterial, plaster, tvättmedel, elektronik,
kosmetika och syntetiska smörjmedel.

I dag tillverkas metanolen av naturgas. Framöver vill Perstorp i stället tillverka sin egen metanol av infångad koldioxid, förnybar vätgas och biogas. Satsningen drivs i samarbete med Fortum och Uniper och har fått namnet Project Air.

– Vi vill nå vår ambition att bli klimatneutrala och hjälpa våra kunder att bli det. En viktig del för att nå målet är att vi har hållbar metanol, säger Håkan Kihlberg som är projektledare vid Perstorp.

Koldioxid, vätgas och biogas

Metanolen ska produceras vid företagets fabrik i Stenungsund. Där fångas koldioxid redan in som en del i processen. I dag har företaget ingen användning för den infångade gasen, utan släpper ut den i atmosfären. Nu ska den i stället användas. Även andra restströmmar från processen som innehåller kolväten ska användas.

Biogas är en annan viktig del. Drygt hälften av råvaran till metanolen ska komma från biogas. Det innebär att det behövs stora mängder, 1,3 terawattimmar, vilket är mer än hälften av de 2 terawattimmar som i dag produceras i Sverige.

Nya biogasanläggningar

Det betyder också att nya biogasanläggningar måste byggas. Här kommer danska Nature  Energy in i bilden. Företaget driver i dag tolv biogasanläggningar i Danmark, två i Frankrike och kan nu komma att etablera sig också i Sverige.

– Vi ska i första hand bidra med vårt kunnande om biogas och på sikt kanske också expandera vår verksamhet till Sverige, säger Lasse Bork Schmidt vid Nature Energy.

Han svarar generellt på frågor om företagets del i projektet, men säger att bolaget inte går in på en ny marknad om det inte tror att det finns utrymme för fler än en anläggning där.

– Vi har en ganska bra uppfattning om den svenska marknaden och är intresserade, men är i beslutsfas så jag kan inte säga för mycket.

I Danmark har företaget satt upp en gräns på 2,5 mil – längre än så kör det inte för att samla in exempelvis jordbruksavfall. Var eventuella biogasanläggningar ska byggas är ännu inte klart.

– Vi har inte kommit så långt i processen, men grundidén är att bygga någonstans längs med gasledningen på västkusten, säger Lasse Bork Schmidt.

Biogasen ska tillsammans med restströmmar från Stenungsundsfabriken omvandlas till syntesgas i en förgasningsanläggning. Syntesgasen ska sedan blandas med infångad koldioxid samt vätgas för att få hållbar metanol.

Elektrolysanläggning byggs

Den vätgas som behövs i processen ska tillverkas med elektrolys, där vatten spjälkas till väte och syre med el från förnybara källor. Energibolagen Fortum och Uniper ska bygga elektrolysanläggningen på 25 megawatt intill Perstorps fabrik i Stenungsund.

– Den är vad vi i nuläget kan se den största anläggningen som kommer att tas i drift inom  kemiindustrin och den hittills största i Sverige, och det finns möjlighet att på sikt skala upp den ännu mer när behovet finns, säger Per Harsem, som är affärsutvecklare vid Fortum.

Elektrolysören ska köras 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, för att producera 3 500 ton vätgas per år.

Perstorp Oxo i Stenungsund ska göra hållbar metanol av vätgas, biogas och infångad koldioxid. Illustration: Bengt Salomonsson

Det går åt stora mängder vatten för att producera vätgasen – tio liter per kilo vätgas. För att spara på vattnet ska processvattnet från Perstorps fabriker återanvändas. Först måste det renas till ultrarent avjoniserat vatten. Minsta spår av mineraler kan påverka livslängden och driften av elektrolysören. I reningsprocessen ska överskottsvärme från elektrolysören användas.

– Det är ett otroligt spännande projekt. Det är fantastiskt att kemiindustrin och industrin generellt, börjat ta steget och går från fossilbaserad produktion till fossilfri. Vätgas är och kommer att vara en viktig komponent i övergången, säger Per Harsem.

Finansieringen måste lösas

Project Air har en budget på 2,3 miljarder kronor och fick i början av sommaren 295 miljoner kronor från Energimyndighetens satsning Industriklivet. Man har ansökt om ytterligare 1,5 miljarder kronor från EU:s innovationsfond.

– Om vi får pengarna är det första steget att ta fram ett än mer genomarbetat underlag och säkra olösta frågor kring råvaruförsörjningen.

Håkan Kihlberg är fast övertygad om att projektet ska genomföras, oavsett hur det går med stödet från EU.

– Vilka vägar vi tar då får vi fundera på. Det är avgörande att projektet på något sätt får stöd. Det är så stora kostnader kopplade till det. Vi ska genomföra det. Det finns inget annat sätt att få tag i hållbar metanol än att göra den själv.

Minskar Sveriges utsläpp med en procent

Från Stenungsund ska metanolen skeppas till företagets fabriker i Perstorp och i tyska Bruchhausen. Metanolen ska ersätta de 200 000 ton fossil metanol som Perstorp idag köper in och använder som råvara i fabrikerna. Perstorp använder i dag även 1,5 terawattimmar naturgas som annan råvara i sin produktion.

”Biogas är en kraftigt underskattad källa till råvara för industrin.”

Håkan Kihlberg, projektledare, Perstorp

– Vi skulle ersätta all den naturgasen med biogas direkt om det hade funnits tillräckligt med biogas till konkurrenskraftiga priser, säger Håkan Kihlberg.

– Biogas är en kraftigt underskattad källa till råvara för industrin. Om biogas finns tillgängligt till konkurrenskraftigt pris så kommer Perstorp inom några år använda 3 terawattimmar,  säger han.

För dyrt i dag

I dag är biogas som används i industrin dyrare än naturgas. Enligt Håkan Kihlberg är det bäst för klimatet att använda biogas i industriproduktion.

– Vi gör material som binder kolet under lång tid framåt. När det binds i material finns också möjlighet att recirkulera det.

Text: Siv Engelmark Cederborg

Läs artikeln i tidningen