De som kommit längst i Sverige med att marknadsföra och distribuera en grönare gasol är Kosan gas. Gasolen kommer från Preems raffinaderi i Göteborg. I sin tillverkning av biodieseln HVO har Preem fått fram biprodukten propan, huvudkomponenten i gasol. Den utgör upp till fem procent av hela HVO-produktionen.
Preems biogasol – där tallolja, rapsolja och djurfetter ingått som råvaror – blandas sedan med fossil propan från en parallell produktion av diesel.
Fram till i somras marknadsfördes den här blandningen under namnet Preem evolution gasol, när Preem plötsligt sålde hela sin gasolverksamhet till Kosan gas.
– Gasolen tillverkas fortfarande på Preem, men vi har ett avtal om att det är vi som ska distribuera den, förklarar Kenneth Dahlqvist, försäljningschef på Kosan gas.
Tre dominerande aktörer
Kosan gas, som ägs av den amerikanska gasjätten UGI, är tillsammans med tyskägda Eon gas och Flogas, dotterbolag till irländska DCC, de tre dominerande aktörerna på den svenska gasolmarknaden. Den totala försäljningen har under senare år varit konstant, runt 350 000 ton gasol, varav industrikunderna stått för uppemot 95 procent.
Kosan gas köper nästan all sin gasol från svenska producenter – utöver Preem också från ST1:s raffinaderi i Göteborg. Det gör att de har en tydligare bild av utvecklingen för den grönare gasolen.
– Eftersom Preem har som mål att all deras diesel ska vara förnybar till år 2030 och ST1 nu också ska satsa på HVO, kommer det att finnas många gröna molekyler i vårt utbud i framtiden, konstaterar Kenneth Dahlqvist.
Livsmedelsindustrin intresserad
Sedan köpet av Preem gas har Kosan introducerat den nya produkten Kosan biomix, med samma 20-procentiga inblandning av biogasol som i Preem evolution gasol.
– Kosan biomix kostar uppemot 10 procent mer än vanlig gasol. Om den förnybara delen vore skattebefriad skulle priset inte behöva höjas alls, säger Kenneth Dahlqvist.
På marknaden är det framförallt livsmedelsindustrin som visat intresse för den nya produkten. Förnybarhet är ofta viktigt för deras varumärke. En av Kosans nya kunder är Löfberg lilas kafferosteri i Karlstad, som deklarerat att de gärna vill ha mer än 20 procent fossilfritt i sin mix.
– Vi har svarat att de kan få köpa mer när den producerade volymen biogasol ökat. Hittills är det bara ett stortvätteri i Stockholmstrakten som fått certifikat på en mix med 100 procent förnybart. För detta betalar de uppemot 20 procent mer än för vanlig gasol, berättar Kenneth Dahlqvist.
Men det finns också andra metoder för att framställa produkter likvärdiga med biogasol. En av dem utvecklas vid en pilotanläggning i Piteå ledd av Luleå tekniska högskola med stöd av bland annat Flogas. Där tillverkas dimetyleter, DME, ur svartlut, en restprodukt från massaframställning.
– DME kan inblandas i propan eftersom den har liknande egenskaper, men utvecklingen har drivits på med drivmedel som mål eftersom bilköparna bedöms ha störst betalningsförmåga, säger Jan Wahlqvist, vd i Sverige och Norge för Flogas.
Han konstaterar att Flogas vision är att drivmedelssatsningen i kombination med en ökad industriell användning ska kunna skynda på en etablering av DME-produktion i större skala.
Skattebefrielse nyckeln
Precis som Kenneth Dahlqvist på Kosan gas tror han att skattebefrielse är en nyckel för att få fart på produktionen av en grönare gasol.
– Till dess tror jag att utvecklingen kommer att hacka sig fram. Lagstiftarna borde kunna tänka två tankar samtidigt. Nu ligger allt fokus på drivmedel, men biogasolen inom industrin har också sin roll att spela. I många industriprocesser är det tekniskt svårt att klara sig med annat än gas, säger Jan Wahlqvist.
JAN MALMBORG