Axfood är Sveriges näst största företag inom dagligvaror med varumärken som Willys och Hemköp. Miljöfrågorna är viktiga och företaget har som mål att bli klimatneutralt till 2020.

Att lastbilarna som fraktar maten till butikerna går på fossilfria drivmedel är också självklart. Lösningen fram till förra året hette HVO, ett slags biodiesel gjord på förnybara råvaror. Men förra året beslutade Axfood att sluta använda HVO. Orsaken är att den kan innehålla palmolja som i sin tur bidrar till skövlingen av regnskogar.

– Nu kör vi på diesel och det påverkar givetvis våra koldioxidutsläpp på kort sikt, men vi tycker att det är viktigt att påverka samhället och styra mot schysta drivmedel, säger Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij som nyligen också utsågs till ordförande för regeringens delegation för cirkulär ekonomi.

Ett av dessa ”schysta” alternativ är biogas. Dagab, det egna logistikbolaget, kommer under hösten att byta ut fem av sina totalt 140 lastbilar till bilar som tankar flytande fordonsgas. Det blir första gången som Axfood kör ut livsmedel med hjälp av gas i flytande form.

– Fördelen med denna gas är att den tar mindre plats så att lastbilarna kan gå på längre sträckor innan de måste tankas. De här lastbilarna fungerar också för våra tunga transporter med släp.

I dag finns sex tankstationer med flytande fordonsgas i Sverige. Än så länge är det huvudsakligen flytande naturgas, LNG, i pumparna. Men efterfrågan på förnybar flytande biogas, LBG, ökar.

–Vi vill tanka biogas. Om det inte finns tillgång till LBG så är LNG självklart bättre än diesel. Det är ändå en tydlig skillnad i koldioxidutsläpp så har man inte biogas är det bättre att köra på fossil gas.

Tiden mogen

Åsa Domeij säger att Axfood länge har följt utvecklingen av gaslastbilar och att tiden nu är mogen. Det av flera skäl: Tekniken har utvecklats och lastbilstillverkarna har kommit med en ny generation bilar med nya, moderna gasmotorer. Samtidigt har distributionen av gas byggts ut.

– Det har tagit tid att få allt på plats. Vi är så klart väldigt beroende av både driftsäkerhet och av att kunna tanka, säger Åsa Domeij.

Ett tredje viktigt skäl är att Dagab har kunnat täcka en del av investeringskostnaderna via det statliga investeringsprogrammet Klimatklivet. Totalt har Dagab fått drygt en miljon kronor för köp av lastbilar med gasdrift, fyra från Volvo och en från Scania.

– Klimatklivet har varit viktigt eftersom de här bilarna är betydligt dyrare, säger Åsa Domeij och tillägger att Klimatklivet även har bidragit med pengar till att bygga ut produktion och distribution av biogas, vilket också har stor betydelse.

Visar det sig att allt fungerar bra kommer det att bli fler tunga lastbilar som går på flytande fordonsgas. Men enligt Åsa Domeij finns inte bara en lösning.

– Vi måste satsa parallellt på olika typer av bilar och drivmedel, men biogasen är definitivt en viktig pusselbit, säger Åsa Domeij.

De egna transporterna är bara en del i hållbarhetsarbetet. Axfood bidrar också till produktionen av biogas genom att skicka så mycket som möjligt av matsvinnet till biogasrötning.

– Maten ska i första hand ätas upp, men en del kommer alltid att bli över och då tycker vi att biogas är den bästa lösningen. Ser man till hela matproduktionskedjan sker störst klimatpåverkan ute hos bonden, men det är inte så lätt att få en ko att sluta rapa. Vi måste jobba med de utsläpp vi kan.

Kyltransporter på gas

En annan distributör av livsmedel som satsar på biogas är Götene kyltransporter. Företaget har sedan flera år ett samarbete med Volvo som innebär att Götene fälttestat Volvos gaslastbilar. Testerna har resulterat i att Götene kyltransporter köpt in fem nya gaslastbilar som ska tas i drift i år.

– Inom fem år ska det bli 45, säger vd Dennis Karlsson vars företag fått närmare 10 miljoner kronor i stöd från Klimatklivet, det största stödet hittills för gasdrivna lasbilar.

Ökat intresse för stöd till gaslastbilar

Nanna Wikholm, projektledare för Klimatklivet på Naturvårdsverket säger att intresset för att söka pengar för tunga gasdrivna fordon ökar.

– Livsmedelsbranschen har varit tidigt ute men nu hoppas vi att många andra branscher följer efter.

Att ansökningarna om bidrag till gaslastbilar ökar beror både på de nya fordonen som har kommit ut på marknaden och på att Naturvårdsverket ändrat sitt beräkningssätt. Från att tidigare ha räknat hela gaslastbilen som en investering går det numera bara att få stöd för merkostnaden som det innebär att köpa en gaslastbil i stället för en som går på diesel.

”Klimatklivet har varit viktigt eftersom de här bilarna är betydligt dyrare.”

Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood

– Eftersom vi bara ger stöd till de investeringar som ger störst klimatnytta så innebär det ett mer rättvist sätt att räkna. Gasfordonen har nu god chans att konkurrera, säger Nanna Wikholm.

Stora biogasinvesteringar

Sedan starten hösten 2015 har Klimatklivet delat ut omkring 3,2 miljarder kronor till 1 900 projekt. I antal räknat har överlägset flest bidrag gått till laddstolpar för elbilar. Men räknat i pengar är biogas en stor del av programmet. Bland de tio projekt som har fått mest pengar är fem inom biogas. Störst av dessa är investeringen i Gasums nya biogasanläggning i Nymölla.

Totalt beräknas de nya biogasanläggningar som fått stöd ge en nyproduktion på 674 gigawattimmar och av detta planeras 650 att uppgraderas till fordonsbränsle. Klimatklivet har även gett stöd till 76 nya tankstationer för biogas varav 20 är för gas i flytande form.

MARIE ALPMAN

Läs hela Energigas