Lasse Swärd är en av Sveriges mest erfarna motorreportrar. I över 30 år har han bevakat bilindustrin.
– Jag är ekonomireporter i botten. Det var när jag jobbade på Svenska Dagbladets näringslivsredaktion som jag började bevaka bilindustrin. Den är allt på en gång: spännande teknik, viktiga samhällsfrågor och lika viktiga miljöfrågor. Dessutom är det en bransch som har stor påverkan på folks ekonomi. Bilar och bilism är ett kärt diskussionsämne på middagar, säger han.
Miljöfrågan tar alltmer plats
Vi ses på Dagens Nyheters redaktion. Lasse Swärd har reserverat ett bord och förberett med bullar, kaffe och te. På senare år har miljöfrågan tagit allt mer plats i hans dagliga arbete:Varför kör vi så stora bilar? Varför förbrukar bilarna så mycket energi? Varför kör inte fler människor gasbil eller laddhybrid? Och inte minst – hur ska omställningen till en mer hållbar fordonsmarknad gå till?
Har testat många gasbilar
Lasse Swärd har testat åtskilliga gasbilar genom åren, men aldrig ägt någon själv. Han är dock positiv till gasbilarna:
– Ur klimatsynpunkt är biogasbil det bästa man kan välja om vi talar om bilar med förbränningsmotor.
När han får mejl och telefonsamtal från läsare som vill att han ska hjälpa dem att välja en bil med så låga utsläpp som möjligt, till så låg kostnad som möjligt, är hans standardsvar: ”Köp en gasbil, det är det bästa alternativet för miljön”.
– Numera innehåller ju fordonsgasen i Sverige upp till 90 procent förnybar biogas. Det är ett jättebra bränsle och avgaserna är otroligt rena – både vad gäller partiklar och försurande kväveoxider. Men jag säger förstås också att det är knepigt med tankning om du bor norr om Gävle. Miljömässigt är det ingen tvekan – biogas är bäst.
Men det finns ytterligare störningsmoment med gasbilar, tycker han. Däribland Transportstyrelsens nya regler för besiktning av gastankarna.
– Visserligen är det viktigt att säkerställa att tankarna är säkra, men i praktiken innebär det ofta att bilägaren måste åka och kontrollera tanken och få ett intyg. Det är dyrt och krångligt och innebär ytterligare ett moment för gasbilsägaren.
Många läsare som hör av sig till redaktionen är också upprörda över att gasen är så dyr.
– Varför finns det en priskoppling mellan fordonsgas och bensin? Stiger bensinpriset så går också gaspriset upp, men det finns egentligen ingen koppling mellan de två bränslena. Biogas som är gjord av rötat avloppsslam eller matrester har inget med fossil bensin att göra, säger han.
Fler morötter till gasbilsköparen
Hittills är det få privatpersoner som har köpt en nytillverkad gasbil. Majoriteten av alla gasbilar köps av företag med miljöprofil, kommuner och landsting.
– Privatpersoner behöver fler morötter för att köpa en gasbil. Ett steg i rätt riktning är det nya bonus malus-systemet som bland annat ger 10 000 kronor i klimatbonus till gasbilsköparen.Men det borde göras mer, menar Lasse Swärd.
Exempelvis anser han att gasbilsägare borde få slippa fordonsskatten och att den extra avgiften för att kontrollera gastankar i samband med besiktning tas bort.
– Det måste bli lättare att välja en gasbil. En spekulant som går in i en bilhall och står inför alla alternativ och får syn på en gasbil ska tänka: ”Gasbil vore kanske något . . . då får jag ju det och det och det”.
Tufft nå klimatmålen
Enligt riksdagens senaste klimatmål ska utsläppen från inrikes transporter, bortsett från flyget, ner med 70 procent till 2030. Lasse Swärd har svårt att se att målet kan nås.
– Det blir jättetufft. Inte minst med tanke på att så många stora bilar säljs.
Han tar fram ett papper med statistik för nybilsförsäljningen. Bensin- och dieselbilarna dominerar och stod för 85 procent av försäljningen förra året. Marknadsandelen för gasbilarna var knappt en procent och elbilarna stod för två procent.
– Elbilarna hade två procent av nybilsmarknaden i fjol. Men de tog 98 procent av syret i debatten. Det är inte elbilarna som hjälper oss att nå klimatmålen – i alla fall inte på kort eller medellång sikt. Vi måste därför fokusera på bilarna med förbränningsmotorer.
Toppsäljare saknar gasdrift
Han konstaterar att fem av tio bilar i försäljningstoppen inte går att få med gas-, el- eller hybriddrift. De kan bara tankas med bensin eller diesel.
Det måste bli lättare att välja en gasbil. En spekulant som går in i en bilhall och står inför alla alternativ och får syn på en gasbil ska tänka: ”Gasbil vore kanske något . . . då får jag ju det och det och det”.
Lasse Swärd, motorreporter på Dagens Nyheter
– Det här är jätteilla. Ska vi klara 2030-målen måste vi ställa oss frågan: Hur ska vi få bilarna som tankas med förnybart att öka? Med den inslagna vägen kommer vi inte klara miljömålen. Dagens statistik är en spegling av våra förmånsregler, det här är sånt som beslutsfattarna kan styra.
Han menar att alla – bilindustrin, konsumenter, beslutsfattare och företag – måste hjälpas åt för att nå en mer hållbar fordonsmarknad.
– Den tunga fordonsindustrin har redan kommit med en viktig signal. Att Volvo lastvagnar, Scania och andra betydelsefulla aktörer i Europa satsar på flytande fordonsgas som bränsle för sina tunga transporter, betyder mycket. Det skapar också ett tryck på fler tankstationer.
Bra med hårda miljökrav
Lasse Swärd tycker att det är bra att yrkestrafiken har hårda miljökrav. Enligt EU-lagstiftningen måste de sänka utsläppen. Den har dessutom ett tryck från transportköparna som kräver att de utför transporterna med så låg miljöpåverkan som möjligt.
I Sverige ställer både kommuner och landsting miljökrav vid sina upphandlingar.
– Det är jättebra att de gör sådana kravspecifikationer. Då blir det ju ett omvandlingstryck på hela yrkestrafiken.
Personbilsmarknaden skulle gynnas av mer förutsägbara regler, menar han.
– Företagsförsäljningen spelar en stor roll för att få till en omvandling från fossila drivmedel till förnybara. Det går att styra med till exempel förmånsbeskattning. Det handlar om att få fart på försäljningen. Om företagen köper gasdrivna bilar kommer de så småningom ut på begagnatmarknaden och privatpersoner kan köpa dem. Men företagen behöver långsiktiga spelregler, annars vågar de inte investera.
Sveriges möjligheter att påverka tillverkarna att ta fram fler gasdrivna modeller tror han är ganska små.
– Vår marknad är så förhållandevis liten. Det kostar stora summor att anpassa bilar i produktionen. En tröst är att flera generalagenter väljer att efterkonvertera vissa modeller. Det är ett mycket välkommet initiativ.
Tror på vätgasen
Lasse Swärd tror på de nya vätgasdrivna bränslecellsbilarna. Han har testat både Toyota Mirai och Hyundai Nexo, två av världens första serietillverkade vätgasdrivna bränslecellsbilar.
– Det låter krångligt med bränsleceller och vätgas, men jag brukar säga att de fungerar som en elbil. Enda skillnaden är att elen produceras i bränslecellen när bilen körs. Vätgasbilarna har en räckvidd på upp till 70 mil. Det betyder att det inte behöver finnas så många tankstationer, i alla fall inte i början. Det räcker med några strategiska punkter, säger han och fortsätter:
– För den tunga yrkestrafiken har vätgasen en stor potential. Det funkar inte att köra timmer med en elektrisk långtradare eftersom batterierna är gigantiska, då får man inte plats med timret. Vätgastankarna däremot, tar nästan inget lastutrymme.
Enligt Lasse Swärd menar Toyota att batteribilar är ett bra komplement i lokal trafik, men att det är vätgas som är framtiden. Det är dock en kostsam teknik. Om infrastrukturen ska byggas ut krävs beslut på EU-nivå. Tyskland, Danmark och Norge satsar mycket på vätgas.
– Jag tror att vätgasen kommer att växa i Sverige också. Fördelarna är så pass många. Det är elbilen 2.0. Om tio år tror jag att vi kan konstatera att vätgasbilen är – kanske inte var mans egendom – men i alla fall mycket vanligare än vad den är i dag.
Anna Wahlgren