En vit 28 meter hög cistern vid SSAB i Oxelösund fylls i dagarna med flytande naturgas, LNG. Därifrån kommer gasen levereras via rörledning in till stålverket.
Gasen ska ersätta en del av den olja som används som kompletterande bränsle vid ståltillverkningen. Gasanvändningen ska sedan ökas stegvis fram till 2026 då den ska stå för all uppvärmning av de olika processerna som omvandlar järnmalm till valsat stål i Oxelösund, totalt omkring 600 gigawattimmar.
Då räcker den vita cisternen med sina 180 kubikmeter inte till. Det är en tillfällig lösning i väntan på att en storskalig LNGterminal ska stå klar i hamnen till 2023. Den nya permanenta cisternen i stål och betong kommer att bli 45 meter hög och rymma 30 000 kubikmeter LNG. Därifrån ska gas ledas direkt till SSAB två kilometer därifrån.
– Vi håller på med upphandling av alla komponenter inför det slutgiltiga investeringsbeslutet, säger Douglas Heilborn, vd för Oxelösunds hamn och för det helägda dotterbolaget Oxgas som står för terminalbygget, en investering på omkring 850 miljoner kronor.
LNG-terminalen blir landets tredje vid idan av Nynäshamn och Lysekil. Skälet till satsningen är SSAB:s omställning mot fossilfri ståltillverkning.
Tomas Hirsch är energidirektör på SSAB:
– LNG är en viktig pusselbit för att vi ska bli först i världen med att leverera fossilfritt stål till 2026, säger han.
Radikala åtgärder
SSAB står ensamt för ungefär tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Nästan alla utsläpp skapas i företagets masugnar där kol och koks används för att ta bort syret ur järnmalmen, så kallad reduktion. För att få ner utsläppen krävs radikala åtgärder. Tillsammans med Vattenfall och LKAB driver SSAB projektet Hybrit som går ut på att ersätta kol och koks med vätgas. Restprodukten blir då vatten i stället för koldioxid.
Processen kallas direktreduktion och sker vid lägre temperatur än i den traditionella masugnen. I stället för det flytande råjärn som rinner ut ur masugnarna bildas hårda, porösa järnkulor, så kallad järnsvamp.
En pilotanläggning invigdes tidigare i höst i Luleå. Nästa steg blir att bygga en storskalig demonstrationsanläggning. När den står klar om fem, sex år ska den ha kapacitet att tillverka en miljon ton järnsvamp per år.
Masugnarna stängs
Det är här som Oxelösund kommer in i bilden. För att kunna bli till stål måste järnsvampen först smältas. Det ska ske i stålverket i Oxelösund i en ny, gigantisk, elektriskt driven ljusbågsugn. När den är på plats och i full drift stängs de båda masugnarna och det tillhörande koksverket.
Men med koksverket försvinner också huvuddelen av energiförsörjningen eftersom den energirika koksgasen återanvänds för att värma ugnarna på stålverket. Koksgasen och olja, som används som kompletterande bränsle, ska därför stegvis ersättas med LNG.
Om alla de här planerna går i lås kan alltså världens första fossilfria stål tillverkas i Oxelösund. Då gäller det förstås att även energiförsörjningen är fossilfri. Den flytande naturgasen kommer därför på sikt att stegvis bytas ut mot flytande biogas.
– Att det inte är någon skillnad på vilken typ av metanmolekyl som går in i processerna är en av de stora fördelarna med LNG, säger Tomas Hirsch.
Planen är att blanda in cirka 30 procent biogas till 2026. Var den ska köpas in är ännu inte spikat.
– Vi jobbar just nu på strategin. Det blir sannolikt en kombination av produktion på plats och inköp från någon anläggning, säger Tomas Hirsch.
Det är ett stort och komplicerat pussel med många delar som ska ihop. För att försörja ljusbågsugnen med el behövs en ny, 75 kilometer lång elledning på 130 kilovolt. Att få alla tillståndsprocesser i hamn är en av flera utmaningar.
– Tajmingen en annan. Det gäller att allt är klart i rätt tid, säger Tomas Hirsch.
Bytte olja mot LNG
SSAB har redan erfarenhet av att använda energigaser i sina processer. Först konverterades en ugn från olja till gasol och för sex år sedan ersattes sedan oljan i den andra ugnen med LNG. Ugnarna värmer upp stålämnena till 1250 grader inför valsningen vid tunnplåtstillverkningen i Borlänge.
Övergången från olja till LNG har inneburit att koldioxid utsläppen minskat med omkring 30 procent och kväveoxidutsläppen med 70 procent samtidigt som utsläppen av svavel och partiklar försvunnit.
Tack vare den nya LNG-terminalen i Oxelösund kommer det att vara möjligt att konvertera även den andra ugnen, berättar Tomas Hirsch.
– I dag kommer LNG:n till Borlänge med lastbil och vi hinner helt enkelt inte lossa tillräckligt snabbt för att kunna öka mängden gas, men när terminalen i Oxelösund står klar kan vi gå över till järnväg.
Ska frakta LNG på järnväg
Att frakta LNG på järnväg är än så länge ovanligt. I början av september fick Oxelösunds hamn besök av en demonstrationsvagn, byggd av det tyska företaget VTG.
– Vi fick en teknisk genomgång av LNG-vagnen som är godkänd och certifierad för att köra LNG på järnväg i Europa, förklarar Douglas Heilborn.
Han hoppas att Oxelösund ska bli den första LNG-terminalen i norra Europa med lastmöjligheter för såväl fartyg som lastbil och tåg.
– Samt rörledning till SSAB, tillägger han.
Stort intresse för LNG
SSAB är självklart den största och viktigaste LNG-kunden. Vid full volym kommer leveranserna till Borlänge och Oxelösund uppgå till motsvarande 1,5 terawattimmar per år.
”Vi hade inte gjort den här satsningen om vi inte trott på LNG som ett övergångsbränsle med stor potential. Vi ses som ett bra komplement till de andra terminalerna.”
Douglas Heilborn, vd för Oxelösunds hamn
Men intresset är stort både från annan tung industri och från sjöfarten att handla LNG vid den nya terminalen, enligt Douglas Heilborn, även om han ännu inte kan nämna några specifika kunder.
– Vi hade inte gjort den här satsningen om vi inte trott på LNG som ett övergångsbränsle med stor potential. Vi ses som ett bra komplement till de andra LNG-terminalerna och det kan handla om att bunkra här hos oss eller att hämta med bil och bunkra någon annanstans.
På sikt kommer inte bara SSAB utan även andra kunder att vilja gå över till flytande biogas för att komma bort från fossila bränslen. Douglas Heilborn tror därför att det kommer att knytas produktion av biogas till den nya LNG-terminalen.
– Det finns stora möjligheter med den infrastruktur och de logistiklösningar vi nu bygger i hamnen att hantera stora mängder biomassa. Det blir nästa steg.
Text: Marie Alpman