Linköping är en av pionjärerna i Sverige när det gäller biogas. Produktionen startade vid Tekniska verken 1996 och sedan två år tillbaka finns även en stor anläggning för flytande biogas. Försäljning och distribution sköts av dotterbolaget Svensk biogas som driver 13 tankstationer för fordonsgas i regionen varav 2 för flytande biogas i Mjölby och Linköping. En tredje är på gång i Norrköping och ska stå klar i november i år.

Satsningen på flytande biogas har breddat marknaden säger Anna Lövsén, vd på Svensk biogas.

– När vi startade var kollektivtrafik vårt största segment. Bussarna är fortfarande viktiga men tack vare förvätskningsanläggningen har vi kunnat bredda oss under de senaste åren mot tunga transporter och industrin.

Stor industrikund

En av industrikunderna är Toyota Material Handlings produktion i Mjölby som bytt till flytande biogas för att driva tork- och härdugnar i målerierna. Toyota satsar även på fossilfria transporter med hjälp av flytande biogas.

– Vi ser en ökad efterfrågan på biogas från industrin och det är ett stort och viktigt segment. Många industrier har ett jättebehov av energi och alla kan inte välja el, säger Anna Lövsén.

Det som växte mest inom fordon under förra året var försäljningen av flytande biogas för tunga transporter, men även försäljningen av komprimerad gas ökade.

– Det är tack vare att fler åkerier kör mindre varubilar på gas.

”Vi ser en ökad efterfrågan på biogas från industrin och det är ett stort och viktigt segment.”

Anna Lövsén, vd på Svensk biogas

För personbilar går trenden däremot allt tydligare mot eldrift. I dagsläget har kommunen 125 biogasbilar, 6
elbilar och 24 laddhybrider (el+bensin) i sin fordonsflotta. Men i takt med att utbudet av elbilar ökar kommer även elbilarna att bli fler i kommunens flotta säger kommunalrådet Muharrem Demirok (C). För tunga fordon kommer biogasen däremot fortsatt spela en viktig roll, liksom i industrin

– Kanske kan biogasen även användas för produktion av andra bränslen. Vi investerar till exempel i en vätgasmack i Linköping och det krävs mycket el för att tillverka vätgas. Där kan biogasen komma att spela en roll.

Uppsala tidigt ute

En annan kommun som var tidigt ute med biogasproduktion är Uppsala. Kommunala Uppsala vatten driver en biogasanläggning som behandlar drygt 40 000 ton organiskt avfall från hushåll och företag varje år. Uppsala vatten äger och driver även två tankställen för gas där bland annat lokalbussarna tankar.

Kommunens mål är att vara fossilfri till 2030. När det gäller transporterna är i dagsläget 37 av kommunens fordon eldrivna medan 255 går på gas. De eldrivna fordonen är personbilar och små skåpbilar medan gasflottan även innehåller större skåpbilar, flakbilar och minibussar. För sopbilar, gödseltransporter och andra fordon inom vatten, avlopp och avfall kommer krav att ställas på biogas så länge det finns
lämpliga fordon.

Tolv av sopbilarna som hämtar uppsalabornas hushållsavfall drivs med biogas. Foto: Ohlssons

Rickard Malmström, kommunalråd för Miljöpartiet med ansvar för klimatfrågor, säger att det kommer behövas olika förnybara drivmedel, vid sidan av el för att ersätta bensin och diesel. Även om alla fordon skulle gå på el i framtiden har biogasen en viktig funktion som energikälla.

– Det viktiga är inte hur vi använder biogasen utan att vi använder och tar vara på den. Det kan vara i lantbruksfordon eller som energikälla i turbiner för att skapa balanskraft. Framtiden får utvisa var vi får den största nyttan och det är inte säkert att det är i förbränningsmotorer, säger han.

Han ser ingen risk för att det inte skulle finnas avsättning för den biogas som kommunen producerar.

– Så länge det finns gasfordon på marknaden kommer Uppsala att fortsätta att köra på gas.

Östersund bygger ut

I Östersund finns två tankstationer för gas varav den ena drivs av kommunen som också tillverkar biogas för fordonsdrift vid Gövikens avloppsreningsverk.

I slutet av förra året togs de sista besluten inför bygget av en ny rötgasanläggning vid Gräfsåsen utanför Östersund som ska ta emot cirka 10 000 ton matavfall årligen från kommuner i Jämtland och Härjedalen.

I dagsläget rullar 195 av kommunens totalt 450 fordon på upp till 3,5 ton på gas. Dessutom har 4 av 16 tyngre lastbilar gasdrift, berättar Ulf Lövenberg, fordonsansvarig på Östersunds kommun.

– En av fördelarna med gasbilar är att de är mycket billigare i inköp än elbilar, säger han.

I bilflottan finns i dagsläget även 88 elbilar. Hur balansen kommer se ut i framtiden beror både på tillgången på gasbilar och infrastrukturen för el respektive gas.

– Våra bilar täcker ett stort område och det begränsar framför allt för gasbilarna. De kan inte åka flera mil bara för att tanka.

Öland satsar stort

Trots gott om djur och gödsel finns ännu ingen biogasproduktion på Öland, men två anläggningar är på gång. På norra Öland planerar ett 20-tal lantbrukare en biogasanläggning och i Mörbylånga har Gasum beviljats 150 miljoner från statliga Klimatklivet för en anläggning tillsammans med en grupp lokala lantbrukare.

– Lokaliseringen är inte klar så vi vet ännu inte när produktionen kan komma i gång, säger kommunens klimatstrateg Thérese Lindquist.

”Biogasen är jätteviktig när det kommer till samhällets beredskap för olika kriser.”

Thérese Lindquist, klimatstrateg, Mörbylånga kommun

Att tanka gas på Öland är däremot redan möjligt. Två gastankstationer är redan på plats. Den senaste öppnades i Färjestaden förra året och sedan tidigare finns en i Mörbylånga. Enligt Thérese Lindquist kommer kommunen nu att satsa mer på biogas.

– Vi har jobbat mycket för att få de här mackarna på plats och då måste vi också se till att konsumera biogas.

På senare tid har antalet biogasbilar ökat medan antalet elbilar i kommunen minskat. I flottan finns i dag 53 biogasbilar och 14 elbilar.

– Speciellt för vår kommun är att den är så avlång med långa avstånd. Biogasen passar därför våra behov väldigt bra och vi använder biogasbilar där vi har biogasmackar inom ett rimligt avstånd.

Alla förnybara alternativ behövs

Någon risk för att det i framtiden inte ska finnas avsättning för biogas ser inte Therese Lindqvist.

– Bussarna går redan på biogas. Den tunga trafiken följer efter, i framtiden kan även sjöfarten gå på flytande biogas. Alla förnybara alternativ kommer att behövas i den omställning som vi måste göra.

En annan fördel är att det är ett lokalt producerat bränsle.

Det finns gott om nötkreatur på Öland. Nu planeras två anläggningar för produktion av biogas från bland annat djurgödsel.

– Det är jätteviktigt när det kommer till samhällets beredskap inför olika kriser. Svensk biogasproduktion ökar Sveriges självförsörjningsgrad av energi och bidrar till ett mer robust samhälle för att kunna hantera framtida kriser som kan medföra handelshinder där importen av energi kan stängas av. Även biogödsel blir viktig i krissammanhang och kan ersätta fossilt konstgödsel som också i huvudsak importeras, och på så sätt bidra till att svensk livsmedelsproduktion kan fortsätta, säger Thérese Lindquist.

Text: MARIE ALPMAN

Läs artikeln i tidningen