En frisk bris sveper in över Oceanhamnen, den nya stadsdelen vid havet i Helsingborg. I det som tidigare var hamn byggs bostäder och kontor med höga krav på hållbarhet. En av ambitionerna är att i stor skala ta tillvara matavfall och avloppsvatten från husen och omvandla det till biogas och gödsel.
– Det är en fin idé med ett slutet kretslopp i staden. Vi vill ta hand om de avloppsströmmar som finns och göra något bra av dem. Många har sagt ’det går inte’, men vi vill visa att det går – utan stora merkostnader, säger Dennis Kerkof, projektledare hos Helsingborgs stad.
Han arbetar med det hittills största projektet i Sverige där avloppsvatten från hushåll ska omvandlas till nya råvaror. När stadsdelen är färdigbyggd, ungefär 2028, kommer här att finnas cirka 1 200 bostäder.
Matavfallskvarnar
Husen i Oceanhamnen utmärker sig genom att ha ”tre rör ut” från lägenheterna, kontoren och affärslokalerna. I stället för ett enda konventionellt avloppsrör finns här ett rör för gråvatten (från bad, disk och tvätt), ett för svartvatten (från toaletterna) och ett för matavfall.
Alla kök har matavfallskvarnar och de malda matresterna förs direkt till den intilliggande biogasanläggningen, i det nya så kallade Reco Lab (förkortning för Recovery Laboratory). I anläggningen, en påbyggnad på kommunala
reningsverket Öresundsverket, ska såväl matavfall som avloppsvatten bearbetas på olika sätt innan det skickas vidare.
– Genom att använda matavfallskvarnar blir avfallet renare, och man slipper felsorterade saker som ibland hamnar i de bruna påsarna. Dessutom kommer matresterna mosade till biogasanläggningen, vilket gör processen där effektivare, säger Hamse Kjerstadius, utvecklingsingenjör hos Nordvästra Skånes vatten och avlopp, NSVA.
60 procent mer biogas
I maj invigs Reco Lab och därefter kommer all biogas som produceras här att skickas ut på västkustens gasnät. När produktionen är i full drift om cirka ett år beräknas den ge biogas motsvarande 430 megawattimmar per år.
– Det nya systemet kommer att ge ungefär 60 procent mer biogas per
ansluten person jämfört med dagens sätt att hantera matavfall och svartvatten, säger Hamse Kjerstadius.
Även avloppsvattnet tas om hand i Reco Lab. I stället för att skicka stora mängder smutsigt vatten till Öresundsverket, och efter rening vidare ut i havet, kommer gråvatten och svartvatten att tas omhand i stora tankar inne i det nya huset. Planen är att återvinna så mycket vatten och näring som möjligt, som i ett naturligt kretslopp.
Gråvattnet ska renas genom membran och nanofilter, så att det blir renare än dricksvatten. Planen är att på sikt använda det exempelvis som badvatten i en simhall.
Näringsrika pellets
Svartvattnet kommer, tillsammans med rötrester från biogasverket, att användas för gödsling av åkrar i närområdet. Toalettvattnet renas från
oönskade bakterier, tungmetaller och läkemedelsrester och omvandlas till näringsrika pellets. Pilotförsök pågår där lantbrukare testar biogödseln från Reco Lab, för att se om den blir lika bra som vanlig konstgödsel.
– Målet är att utvinna kväve och fosfor från avloppen i mycket högre grad än vad reningsverk gör i dag. Det blir en av de stora miljövinsterna här, säger Hamse Kjerstadius.
Ett viktigt inslag i Oceanhamnens byggnader, för att kretsloppsidéerna ska bli väl genomförda, är vakuumtoaletter. De behövs för att minska mängden spolvatten. Tekniken är etablerad, men har hittills mest använts i färjor och tåg. Några kontorsbyggnader och shoppinggallerior har också vakuumtoaletter.
Barnsjukdomar
Trots kännedom om tekniken uppstod problem med vakuumsystemet i ett av de första husen som färdigställdes i stadsdelen. Vattentrycket blev för högt, bland annat för att byggnaden ligger på en av de lägsta punkterna i Helsingborg. Det höga trycket orsakade buller i huset.
– Man får nog se det som barnsjukdomar, eftersom allt här är så nytt för alla. Problemet är åtgärdat nu, genom att tryckreduceringsventiler satts in. Sådana kommer också att användas i de andra husen som byggs, säger
Hamse Kjerstadius.
Utöver reningsverk och biogasanläggning ska Reco Lab vara ett utvecklingscentrum, där företag och organisationer kan hyra in sig och genomföra testprojekt. Ett showroom finns också i huset, där olika aktörer kan visa utställningar om pågående projekt.
– Ett av de första projekten drivs av forskare från finska Aalto-universitetet. De testar en ny teknik för näringsåtervinning och framställning av kommersiell gödsel ur avloppsvattnet, berättar Hamse Kjerstadius.
Studier av de här frågorna sker på flera håll. Nyligen visade forskare från Linköpings universitet att det finns stora vinster för samhället att göra, genom att använda avföring från djur och människor till biogasproduktion och därefter utnyttja restprodukterna som gödsel (se även forskning sidan 35).
Återvinning av värme
Oceanhamnen har även förebilder utomlands. I Nederländerna och Tyskland finns redan flera stora anläggningar liknande den i Helsingborg.
– Olika länder har delvis olika drivkrafter. I Tyskland är hanteringen av spillvatten framför allt en energifråga, säger Hamse Kjerstadius.
Även i Reco Lab kommer energi att utvinnas ur avloppsvattnet. Två stora värmeväxlare ska hjälpa till med det. Dessutom tas gråvattenvärmen tillvara med hjälp av värmepumpar som höjer temperaturen i rötkamrarna.
Energikraven för byggnaderna i den nya stadsdelen är också höga. Från i år gäller att alla nya hus ska vara så kallade nära-noll-energihus, enligt Boverkets byggregler (BBR). Men Oceanhamnens hus ska vara ännu energisnålare, och dra bara 75 procent av BBR-kravet.
– Vi kommer att få se många solceller på taken, och eventuellt blir våra energikrav ännu hårdare i nästa byggetapp, säger Dennis Kerkof hos Helsingborgs stad.
Text: Marie Granmar