För många industrier utgör naturgas en brygga till fossilfrihet. De har valt att byta ut olja mot naturgas för att minska sina utsläpp. Och för att skapa förutsättningar för att successivt övergå till biogas, ett av de mest klimateffektiva bränslen som finns. Tyvärr får inte företag inom EU ETS (EU:s system för handel med utsläppsrätter) tillgodoräkna sig biogasens klimatnytta när den samdistribueras med naturgas på gasnätet.
I stället hanteras hela gasmängden som fossil i svensk tillämpning av EU ETS. Systemet styr därmed åt fel håll. I takt med att andelen biogas ökar, bör naturligtvis kostnaden för EU ETS minska. Industrier ska ha möjlighet att, genom ökad användning av biogas, kunna påverka sina utsläpp och behov av utsläppsrätter. Det skulle öka incitamenten för industrin att gå över till biogas, och skynda på omställningen avsevärt.
EU ETS syftar till att minska utsläppen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Men det är alltså inte fallet för många industrier och energiproduktionsanläggningar som använder naturgas som bränsle och successivt väljer att växla över till biogas som en del av omställningen.
Energigas Sverige har därför hemställt hos regeringen om att lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter ändras så att användning av biogas får tillgodoräknas inom EU ETS. Som uppskattningsmetod för hur mycket biogas en industri använder bör gröngasprincipen användas, precis som den har gjorts i skattelagstiftningen sedan 1 januari 2011.
Energigas Sverige har även skickat in en skrivelse där vi uppmanar Naturvårdsverket att acceptera gröngasprincipen som uppskattningsmetod för fastställande av biomassafraktionen för gas som samdistribuerats via gasnätet inom ramen för gällande lagstiftning. En sådan fördelningsprincip kommer att innebära att emissionsfaktor noll får användas för samdistribuerad biogas som en anläggningsägare köpt och dokumenterat via avtal.