Redan idag används gas på många ställen i samhället även om vi inte tänker på det. I framtiden behöver vi använda ännu mer gas, för att kunna nå Sveriges klimatmål. Gas är nämligen bättre än flera andra bränslen när det gäller både klimatpåverkan och andra utsläpp, som partiklar, svavel och kväve.

Eftersom gas kommer att bli vanligare i vår vardag kan det vara på sin plats att bemöta några av de vanligaste gasmyterna.

Myt 1: Gas används väl bara i bussar?

I många svenska städer går bussarna på biogas, som produceras av biologiskt avfall. Därför är kanske bussarna den vanligaste användningen av gas som vi ser i vår vardag, tillsammans med våra egna gasolgrillar Den största gasanvändningen finns annars inom industrin, där naturgas, biogas, vätgas och gasol används som råvara och energi till exempelvis livsmedels-, stål- och plastproduktion. Inom transportsektorn används gas även till personbilar, tunga långväga transporter och fartyg. Men gas används på många ställen i samhället: till uppvärmning av fastigheter, spisar, och infravärmare på restaurangernas uteserveringar – för att nämna några exempel. Tekniken för användandet av energigaser utvecklas hela tiden. Det innebär att vi kommer att se allt fler områden där olika typer av gas kommer att användas i framtiden.

Myt 2: Har gas verkligen en plats i elsamhället?

Enligt Sveriges klimatmål ska vi vara fossilfria till 2045. Ett bränsle klarar inte ensamt hela den omställningen. Vi kommer att behöva både el, gas och biobränslen i den framtida energimixen. Inom industrin och till riktigt starka motorer som till exempel i fartyg är gas ett självklart val för att minska utsläppen. Ibland kallas gas för ”energibärare”. Det innebär att energi omvandlas till gas som kan flyttas och sedan användas på annat ställe, ungefär som ett batteri. Till exempel kan förnybar energi från vindkraft användas för att framställa vätgas, som därefter kan användas som bränsle till industrier eller som drivmedel i fordon. Mer väderberoende elproduktion, som exempelvis el från sol- och vindkraft, innebär att elproduktionen kommer att variera i större grad än idag. När elproduktionen varierar behöver vi så kallad balanskraft för att säkerställa att det alltid finns tillräckligt med el när vi behöver den. Elproduktion i gasturbiner eller i kraftvärmeverk lämpar sig bra som balanskraft, men också för att överbrygga flaskhalsar i elnätet genom att de kan byggas nära förbrukningen. Energimyndigheten har nu under coronakrisen slagit fast att gas är ett robust energislag.

Myt 3: Gas är väl inte ett förnybart bränsle?

Jo. Eller, det finns både fossil och förnybar gas och de flesta energigaserna kan framställas på båda sätten. Det vanligaste exemplet är naturgas, vars förnybara variant är biogas.. Samma sak gäller gasol och biogasol. När gasbranschen nu har presenterat sin färdplan för ett fossilfritt Sverige innebär det att fokus läggs på omställningen från fossilt till förnybart. Infrastruktur och tekniska lösningar är desamma för fossil och förnybar gas. Det innebär i sin tur att när det byggs ledningsnät, fartyg, industrier, lastbilar och andra applikationer för användning av gas, blir det lätt att ställa om till den förnybara gasen.

Myt 4: Men den förnybara gasen räcker väl inte långt?

Jo, produktionen av förnybar gas kan mångdubblas om gasbranschen får rätt förutsättningar. Regeringens biogasmarknadsutredning som presenterades i slutet av 2019 visade hur produktionen av biogas kan femdubblas, eller mer till 2030. Utredningen föreslog också att Sverige ska besluta om ett ambitiöst produktionsmål på tio terawattimmar biogas till 2030. År 2018 producerade vi drygt två terawattimmar biogas i Sverige och importerade ytterligare knappt två terawattimmar. Tekniken för att producera, distribuera och använda gas utvecklas hela tiden, i takt med att efterfrågan ökar.

Myt 5: Är inte gas farligt?

Gas är inte farligare än andra bränslen om det hanteras rätt, det vill säga i enlighet med myndigheternas regler och rekommendationer. Energigas Sverige, MSB, Bil Sweden och andra organisationer arbetar kontinuerligt för att utveckla säkerheten inom gasområdet. För att göra gasbilsanvändningen ännu säkrare infördes för ett par år sedan ett nytt moment i fordonsbesiktningen. För gasolanvändning i exempelvis grillar, husvagnar och båtar gäller samma sak: rätt hanterad utrustning ger säker gasanvändning.

Är det något du undrar om när det gäller användningen av gas? Har du frågor kring myterna ovan eller har du hört andra påståenden som du vill att vi skriver om? Kontakta oss gärna i så fall!

I vår Klimatfärdplan "Gas för framtiden" kan du läsa mer om hur energigaserna är en viktig del av omställningen av energisystemet.

Kolla även gärna in de övriga filmerna i vår kampanj och sök efter hashtaggen #gasförframtiden i sociala medier.