Produktion och användning av biogas bidrar till att samhällets resurser används på ett effektivt sätt. Biogas är en del av ett slutet kretslopp där matavfall, avloppsvatten och restprodukter från jordbruk, skog och industri ger förnybara drivmedel, el, värme och biogödsel.

Konsultföretaget 2050 har räknat på biogasens samhällsnytta, utifrån den produktion på 2 terawattimmar som Sverige hade 2016. De kom fram till ett BNP-värde på cirka 4 miljarder kronor per år. Forskningen visar att vi med enkla åtgärder kan komma upp i 7 terawattimmar biogasproduktion per år. Det motsvarar ett BNP-värde på 14 miljarder kronor per år.

För att nå de tuffa klimatmål som regeringen har satt upp krävs en kombination av bränslen. Biogasen kan bidra på flera ställen med sin bevisade klimatnytta. Till exempel är biogas avgörande för att sänka utsläppen från transporter med 70 procent till 2030, och nå noll utsläpp av växthusgaser till 2045. Smart klimat- och miljöpolitik ser till att vi når flera mål samtidigt och tar hänsyn till de synergieffekter som finns. Här är biogasen ledande.

Biogas är också en viktig del av den cirkulära näringslivsutvecklingen. Det är en industrigren där Sverige under 30 år har byggt upp en ovärderlig kompetens. Biogasbranschen skapar arbetstillfällen, nya exportmöjligheter och bidrar till att Sverige tar täten i klimatarbetet. Biogas ger även försörjningstrygghet genom inhemsk produktion av bränsle och gödning till jordbruket. Biogasen kan användas som bränsle och råvara i industrin, till tunga transporter och i sjöfarten.

Så varför tar vi inte bättre vara på biogasens potential? Regeringen har tidigare visat framfötterna när det gäller omställningen till ett cirkulärt och hållbart samhälle. Men två viktiga – och utlovade – pusselbitar saknas: biogasutredningen och delegationen för cirkulär ekonomi.

I dag lanserar Energigas Sverige, tillsammans med biogasbranschen, ett förslag på en nationell biogasstrategi. Det övergripande målet är att minst 15 terawattimmar biogas per år ska användas i Sverige 2030. Det motsvarar ett BNP-värde på 30 miljarder kronor per år vid inhemsk produktion.

För att nå dit behövs tydliga mål och en beslutsam, nationell strategi för biogasens utveckling som involverar många parter; regering och riksdag, myndigheter, kommuner och regioner, samt branschen själv. För att värna den svenska biogasen gentemot importerad biogas, som är kraftigt subventionerad, krävs en snabb lösning. Dagens styrmedel, skattefrihet för kunderna, slutar gälla 2020. Det behövs nya, långsiktiga villkor som siktar minst tio år framåt. Landets kommuner och landsting kan bidra genom att ta hänsyn till biogasens breda samhällsnytta vid upphandling av kollektivtrafik och andra verksamheter.

Sverige har en internationell spjutspetskompetens inom biogaslösningar. Vi har därför en unik möjlighet att driva biogasutvecklingen framåt. Om vi satsar nu kan vi behålla och förstärka en tätposition som skapar exportmöjligheter, försörjningstrygghet, jobb och stor miljö- och klimatnytta. Att regeringen faktiskt tillsätter den biogasutredning som de aviserade i budgeten skulle vara ett viktigt steg på vägen.

Sebastian Cabander, vd, Biogasbolaget i Mellansverige AB

Alf Engqvist, vd, Göteborg Energi

Magnus Extergren, produktchef, Öresundskraft AB

Jonas Fack, vd, Purac

Anna Grauers, vd, Eon Biofor Sverige AB

Cecilia Hedqvist, vd, Gasnätet Stockholm AB

Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige

Michael Olausson, vice vd, Scandinavian Biogas

Mattias Philipsson, vd, Svensk Biogas i Linköping

Johan Zettergren, vd, Swedegas

Weine Wiqvist, vd, Avfall Sverige

 

Länk till artikeln i Aktuell hållbarhet