Regeringen har nu presenterat sin budget för 2021 – en budget för en ”grön omstart”. Regeringen vill investera i ”klimatneutrala och giftfria cirkulära lösningar” som ska minska utsläpp och stärka jobb och konkurrenskraft. Ambitionen är god, men det finns frågetecken.

Som företrädare för de branscher som ger förutsättningarna för den cirkulära ekonomin och som i praktiken utvecklar de lösningar som budgeten ska stimulera, vill vi ge vår syn inom tre avgörande områden.

Avfall

Avfallshanteringen är en grund i att uppnå en hållbar cirkulär ekonomi. Här har Sverige kommit långt, men mycket arbete kvarstår. Cirkulär ekonomi blir alltmer framträdande i regeringens arbete, med tydligt fokus på näringslivets affärsmodeller och innovationer.

Det saknas dock fortfarande ett helhetsgrepp när det kommer till fastighetsnära insamling och producentansvar som ett led i att främja cirkulära flöden. Det behövs konkreta insatser för att minska mängden avfall som uppstår, tidigare i processen. I avfallsledet är det för sent. Därför har den nyligen införda avfallsförbränningsskatten ingen effekt och bör avskaffas.

Energi

Utan hållbar energi ingen cirkulär ekonomi. Transporterna är en av de stora utmaningarna. Regeringen gör en stor satsning på snabbladdning av tunga transporter och inför en miljölastbilspremie för bland annat gaslastbilar. Biogasen ska fortsätta att främjas genom skattebefrielse och produktionsstöd. Det ger stora nyttor här och nu, och regeringen lovar att återkomma kring de efterlängtade långsiktiga förslagen i biogasmarknadsutrednigen.

Samtidigt inför regeringen nu en skattehöjning på biooljor för uppvärmningsändamål, något som skär sig med de klimatpolitiska ambitionerna. Dessutom får industrin höjd energiskatt, trots att de politiska pusselbitarna för att ställa om till förnybara alternativ inte är på plats.

Sverige behöver skala upp produktionen av förnybar gas och ge industrin förutsättningar att använda den. Företagen måste bland annat få tillgodoräkna sig klimatnyttan av förnybar gas inom utsläppshandeln.

Vatten

Regeringen gör en tydlig satsning på läkemedelsrening. Det är ett välkommet steg för att rena våra kretslopp som bidrar till cirkularitet. Likaså är satsningen på återbildning av våtmarker viktig. Det motverkar att näringsämnen spolas ut i havet, och bidrar till att hejda för höga vattenflöden.

Samtidigt saknas en övergripande ambition om att öka de investeringar och reinvesteringar som är en absolut nödvändighet för att bibehålla och utveckla Sveriges VA-infrastruktur i en långsiktigt hållbar riktning. Det behövs gemensamma lösningar kring hur vi bäst kan använda vatten som en cirkulär resurs.

Krävs långsiktighet

Regeringen föreslår ökade medel till Naturvårdsverket för att stärka myndighetens arbete för en mer cirkulär ekonomi. Det är välkomnas men behöver konkretiseras. Regeringens strategi för cirkulär ekonomi måste därför följas av tydliga handlingsplaner.

Regeringens budget lyfter fram kretslopp, bioekonomi och cirkulär ekonomi i flera olika sammanhang. Det är dock viktigt att de olika delarna förenas i en långsiktighet och en helhet. Flera av förslagen är bra men sträcker sig över begränsad tid. Det skapar en osäkerhet hos de aktörer som ska genomföra omställningen i praktiken.

"Inte alls särskilt cirkulärt"

Vissa förslag är motstridiga eller ger dubbla signaler. Som den nämnda beskattningen av biooljor för uppvärmning. Eller att Formas, som arbetar med de cirkulära frågorna får mer forskningsmedel – vilket är bra – samtidigt som anslaget till energiforskningen sänks.

Vi vet också att nyligen avslutade fosforutredningen kan slå undan förutsättningarna för biogasproduktionen vid reningsverk då dessa två nyttor produceras i symbios. Där kan Sverige tappa både näringsåterföring och energiproduktion i ett slag – inte alls särskilt cirkulärt.

Delar inställningen 

Regeringen skriver i budgetpropositionen att omställningen till en fossilfri och cirkulär ekonomi är nödvändig. Dels för att Sverige ska uppnå sina miljö- och klimatmål och de globala målen i Agenda 2030. Dels för att bibehålla näringslivets globala konkurrenskraft. Vi delar den inställningen.

Många av förslagen i budgeten pekar också tydligt i den riktningen. Med ett fortsatt arbete och tydligare långsiktighet är vi övertygade om att vi kan nå hela vägen. Vi hjälper gärna till i detta arbete.

Tony Clark, vd, Avfall Sverige
Pär Dalhielm, vd, Svenskt Vatten
Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige
Pernilla Winnhed, vd, Energiföretagen Sverige

Debatten publicerades först i Altinget