Totalt 4,4 TWh biogas användes i Sverige 2022
Sedan 2015 har biogasanvändningen ökat med 129 procent, medan svensk produktion bara ökat med 18 procent under samma period. Nettoimporten av biogas till det sydvästsvenska gasnätet via Danmark ökade kraftigt 2021 till totalt nästan 2,5 TWh, för att under 2022 sjunka igen till knappt 2 TWh. Av importen via gasnätet kom 95 procent från Danmark och resten från övriga EU. En mindre del av importen används som fordonsgas och merparten främst i industrin och till uppvärmning.
Nettoimporten av flytande biogas (LBG) steg dock kraftigt – från 64 GWh 2021 till 226 GWh 2022. Importländer är främst Norge, Belgien och Nederländerna. Även den svenska produktionen av LBG steg kraftigt till 156 GWh, en ökning med 63 procent. Den totala LBG-användningen i Sverige (produktion + nettoimport) 2022 uppskattas till 382 GWh – en ökning med hela 142 procent jämfört med 2021. LBG används främst som drivmedel i tunga transporter och inom industrin.
Total biogasanvändning 2015-2022 (GWh)
Biogasproduktionen är 2,3 TWh vid 284 anläggningar
Det finns totalt 284 anläggningar runt om i Sverige som producerar biogas. Totalt producerades 2 279 GWh biogas under 2022, en marginell ökning med 0,6 procent jämfört med 2021. De flesta av anläggningarna är avloppsreningsverk som tillsammans producerar 31 procent av all biogas (704 GWh).
Antal biogasanläggningar 2022
Hälften av biogasen produceras i 32 så kallade samrötningsanläggningar. Dessa är ofta större och genom att använda en mix av olika råvaror – som matavfall, gödsel och avfall från livsmedelsindustrin – kan de producera en stor mängd biogas.
Samrötningsanläggningar har stått för större delen av produktionsökningen under 2000-talet men minskade dock under 2022 med 4 procent till totalt 1 145 GWh. Det förklaras dock till stor del av att fyra samrötningsanläggningar under 2022 kategoriserats om och i stället redovisas som gårdsanläggningar.
Fördelning av biogasproduktion per anläggningstyp 2022
Det sker även biogasproduktion vid åtta industrier (200 GWh), främst genom anaerob behandling av industriellt avloppsvatten. Det finns 61 mindre gårdsanläggningar som tillsammans producerade 121 GWh biogas, nästan uteslutande från gödsel. För deponigas som samlas upp vid landets deponier är den långsiktiga trenden en årlig minskning sedan förbudet mot deponering av organiskt material infördes 2005. För 2022 är mängden uppsamlad deponigas 109 GWh.
Fram till våren 2018 fanns även en demonstrationsanläggning för förgasning av skogsbiomassa i Sverige då den lades ner, så ingen biogas från förgasning producerades heller under 2022.
Biogasproduktion per anläggningstyp 2005–2022
Två tredjedelar av den svenska biogasen uppgraderas till biometan
En allt större del av biogasen uppgraderas till biometan genom att ta bort koldioxid och föroreningar. Den kan då komprimeras och användas som fordonsgas eller injiceras på ett gasnät för att ersätta naturgas i exempelvis industriella processer. Den kan också kylas ner och förvätskas till flytande biogas för användning i exempelvis lastbilar, sjöfart eller industrin. Den mängd biogas som uppgraderas ökade med 2 procent och utgör två tredjedelar av produktionen. Det finns 71 uppgraderingsanläggningar som tillsammans producerade 1 471 GWh uppgraderad biogas under 2022. Den vanligaste uppgraderingstekniken är vattenskrubber (42 stycken) och kemisk absorption (12 stycken).
Biogas som inte uppgraderas används lokalt för el- eller värmeproduktion i anslutning till biogasanläggningen eller som processbränsle i intilliggande industri. Omkring en tiondel av den biogas som produceras har inte kunnat användas och behöver därför förbrännas genom fackling för att undvika metanutsläpp. Fackling sker främst vid större industriella avloppsanläggningar (där 34 procent av biogasen facklas), deponier (36 procent) och reningsverk (11 procent). En anledning är att det saknas lokal avsättning biogasen och att dessa anläggningar oftast saknar uppgradering. Facklingen är betydligt lägre i samrötningsanläggningar (tre procent av produktionen) och i gårdsanläggningar (en procent) och sker då främst i samband med underhåll.
Merparten av den svenska uppgraderade biogasen används som drivmedel men användningen som processbränsle i industrier eller för uppvärmning ökar. Mängd biogas som uppgraderas har ökat kraftigt sedan 2005, samtidigt som värmeproduktionen har minskat.
Produktionen av flytande biogas ökar kraftigt
Under 2022 var det fyra anläggningar som producerade flytande biogas, LBG, från uppgraderad biogas. För att producera LBG kondenseras uppgraderad biogas till flytande form genom nedkylning till omkring -163˚C. Totalt producerades 156 GWh LBG under 2022, en ökning med 63 procent mot 2021. LBG kan användas på samma sätt som LNG (Liquified Natural Gas) i exempelvis industri, sjöfart och tunga långväga transporter. Ytterligare LBG-anläggningar är på gång.
Så används biogasen vid svenska biogasanläggningar 2022
Användning av svenskproducerad biogas 2005–2022
Av den uppgraderade biogasen injicerades 546 GWh biogas på de större gasnäten i sydvästra Sverige och i Stockholm. Det finns totalt 14 injektionsstationer för biogas vid de två gasnäten. Det finns även ett antal mindre lokala gasnät runt om i landet som distribuerar biogas, i vissa fall med LNG som backup. Andelen biogas i det västsvenska transmissionsnätet (stamnätet) har ökat från 4 procent 2016 till 33,7 procent 2022. Andelen biogas i hela västsvenska gasnätet inklusive distributionsnäten var 37,5 procent under 2022. Under första kvartalet 2023 har andelen biogas i hela västsvenska gasnätet sjunkit något till 36,1 procent. Andelen biogas i Stockholms gasnät var 78 procent under 2022 – på samma nivå som 2021.
Biogasen produceras av avfall och restprodukter
Biogasen produceras av olika typer av avfall och restprodukter från hushåll, industrier och jordbruket. Biogasutbytet skiljer stort mellan olika substrat och beroende på hur våta de är. Genom att fördela biogasproduktionen utifrån inrapporterade substratmängder och sedan använda antagna biogasutbyten kan biogasproduktionen fördelas på olika substrat. Mest biogas uppskattas produceras från avloppsslam (29 procent av produktionen), matavfall (21 procent) och gödsel (11 procent). Observera att denna fördelning är förknippad med stor osäkerhet.
Biogasproduktion per substrattyp 2022
Biogas från gödsel ökar stadigt
Rötning av gödsel är en kraftfull miljöåtgärd då det minskar metanutsläppen från konventionell gödselhantering kraftigt samtidigt som biogas produceras som kan ersätta fossila bränslen. Rötresten blir näringsrik biogödsel som går tillbaka till jordbruket. Mängden gödsel som rötas i gårds- och samrötningsanläggningar ökar stadigt – under 2022 ökade den med sju procent. Totalt 79 anläggningar använder nu gödsel som substrat varav 59 är gårdsanläggningar och 20 är samrötningsanläggningar. Mängden gödsel som rötas till biogas och biogödsel har ökat med 651 procent sedan 2009 och uppgick till 1,33 miljoner ton (våtvikt) år 2022. Många nya gödselbaserade biogasanläggningar är planerade kommande år – varav flera stora LBG-anläggningar.
2,8 miljoner ton biogödsel till jordbruket
Utöver biogas uppstår vid rötningsanläggningarna även en näringsrik rötrest som kan användas som gödningsmedel. Därmed återförs viktiga näringsämnen till jordbruket och kretsloppet sluts. Det minskar behovet av importerad mineralgödsel och minskar CO2-utsläppen från jordbruket. Biogasen bidrar på så sätt till ett cirkulärt samhälle och försörjningstrygghet genom att producera förnybar energi från lokalt organiskt avfall och återcirkulera näringsämnena till jordbruket.
Under 2022 producerades 3,1 miljoner ton rötrest (våtvikt) varav 90 procent användes som gödningsmedel i jordbruket. Från gårdsanläggningar och samrötningsanläggningar användes i princip all rötrest (biogödsel) som gödningsmedel och från avloppsreningsverken användes 47 procent av rötresten (rötslam) som gödningsmedel. Resterande mängd användes främst som anläggningsjord eller för sluttäckning av deponier. Även en del rötrest från industrianläggningarna användes som gödningsmedel.
Ladda ner rapporten
Produktion av biogas och rötrester och dess användning år 2022, Energigas Sverige, oktober 2022