Många nyttor med biogas
Förutom att vara klimatsmart bidrar biogas positivt till ett stort antal andra miljö- och samhällsmål, som ren stadsluft och ett slutet kretslopp. Det gör biogasen unik. Forskning visar att ju bredare systemperspektiv och ju fler delar av livscykeln som ingår i analysen, desto bättre blir biogasens klimatprestanda i förhållande till andra alternativ. Detsamma gäller biogasens samlade miljö-och samhällsnytta – ju fler miljöaspekter och samhällsnyttor som tas med i analysen, desto tydligare framgår det att inga andra bränslen ger så stor miljö- och samhällsnytta som biogas. Läs mer i förslag till Nationell biogasstrategi.
Växthusgasutsläpp för biogas och fordonsgas
Biogasens och fordonsgasens klimatprestanda jämfört med genomsnittlig bensin och diesel i Sverige utifrån rapporterade värden enligt förnybartdirektivet och hållbarhetslagen (hbk-metoden).
Källa: Energimyndigheten, Drivmedel 2024.
Jämförelse av växthusgasminskning för olika drivmedel och rena biokomponenter totalt i drivmedel i Sverige enligt hbk-rapporteringen för 2024. Jämfört med fossilt drivmedel enligt förnybartdirektivet (REDII): 94 g CO2-ekv/MJ.
Källa: Energimyndigheten, Drivmedel 2024.
Genomsnittliga utsläpp, andel förnybart och utsläppsminskning för olika drivmedel i Sverige 2024 baserat på hbk-rapporteringen.
Källa: Energimyndigheten, Drivmedel 2024.
Som jämförelse för fossilt drivmedel används i samtliga beräkningar samma värde som i förnybartdirektivet (REDII) 94 g CO2-ekv/MJ. För naturgasandelen används 69,3 g CO2-ekv/MJ för CNG och 74,5 g CO2-ekv/MJ för LNG (typiska värden i drivmedelslagen).
Ursprunget på biogas i gasformig och flytande fordonsgas i Sverige
Andel biogas i den gasformiga fordonsgasen 2024 var 98% och 70% i den flytande fordonsgasen. Av den biogas som användes som drivmedel 2024 kommer 77% från Sverige, 13% från Danmark, 2% från Nederländerna.
Källa: Energimyndigheten, Drivmedel 2024.
Biogasen i fordonsgasen produceras främst av olika typer av avfall - matavfall, gödsel, avloppsslam, och avfall från livsmedelsindustri.
Så bestäms biogasens klimatpåverkan – två metoder
För att bestämma vilken klimatnytta ett alternativt bränsle har jämförs livscykelutsläppen för bränslet ofta med utsläppen från det konventionella bränsle som det ersätter – för fordonsgas är det fossil bensin och diesel.
Det finns två huvudsakliga metoder för att beräkna hur stora växthusgasutsläpp ett bränsle ger upphov till utifrån ett livscykelperspektiv (dvs att utsläpp från hela produktions- och användningskedjan räknas med):
- ISO-metoden: hänsyn tas utöver produktionsrelaterade utsläpp till vilken påverkan produktion och användning har på närmast omgivande system (systemutvidgning). Det ger en bättre helhetsbild av den totala klimatpåverkan.
- Hbk-metoden: beräkningsmetod fastslagen i förnybartdirektivet (RED) och som används vid rapportering enligt hållbarhetslagen. Metoden har snävare systemgränser där endast direkta utsläpp från produktionskedjan räknas med och utsläpp fördelas mellan samprodukter baserat på energiinnehåll (energiallokering). Hbk-rapporteringen har fördelen att den baseras på faktiska inrapporterade mängder och utsläppsberäkningar utifrån en standardiserad metod. Det gör värdena helt jämförbara mellan olika drivmedel. Dessa värden används också alltmer av myndigheter och i olika styrmedel som reduktionsplikten för bensin och diesel, inom Klimatklivet och i miljömärkning av drivmedel vid pump.
Energigas Sverige anser att analysen bör ske utifrån ett brett systemperspektiv och rekommenderar därför att ISO-metoden används när det är möjligt. ISO-metoden ger en bättre bild av den totala klimatpåverkan av produktion och användning av biogas än hbk-metoden. ISO-metoden tar hänsyn till vilka utsläpp som skulle uppstå om inte råvaran användes för biogasproduktion (exempelvis det metanläckage som sker när inte gödsel rötas till biogas, vilket nu även hbk-metoden gör sedan 2022). Den tar också hänsyn till vad biprodukterna vid produktionen används till (den klimatnytta rötresten gör då den ersätter handelsgödsel i jordbruket eller om den avskiljda koldioxiden nyttiggörs). Det har särskilt stor betydelse för biogasen, på grund av den betydande klimatnytta som uppstår i omgivande system, och som inte fångas upp i hbk-metoden.
Bland annat Lunds tekniska högskola har gjort flera jämförandestudier om bränslens livscykelutsläpp utifrån ISO-metoden och jämfört med hbk-metoden. Exempelvis Börjesson m fl, 2016, Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel – i sammandrag (2016), f3-rapport och Börjesson m fl, 2016, METDRIV, f3-rapport. Beräkningar från Lunds Tekniska Högskola med ISO-metoden visar att genomsnittlig svensk uppgraderad biogas (exklusive avloppsslam) i princip ger nollutsläpp av växthusgaser. Biogas producerad från gödsel ger minusutsläpp, det vill säga är klimatpositiv.