Flera incitament för biogasen utökas under kommande år. Klimatklivet får en höjd budget, vilket kan fortsätta främja både produktion och distribution av biogas. Metanreduceringsstödet, som går till anläggningar som producera biogas från gödsel, uppgår till 30 miljoner år 2020.
- Många svenska producenter är hårt pressade av importerad biogas från främst Danmark. Höjt gödselgasstöd kan bidra till att hantera situationen på kort sikt. Men det hade varit bättre om stödet hade utvidgats till fler råvaror där biogasproduktion behövs för att sluta kretsloppet och främja en cirkulär ekonomi. Detta är en av flera frågor som bör diskuteras i delegationen för cirkulär ekonomi som regeringen nu ska tillsätta, säger Maria Malmkvist, VD på Energigas Sverige.
Biogasens förutsättningar utreds
Budgeten innehåller nyheter om att regeringen vill ”utreda marknadsförutsättningarna för svensk biogas och föreslå långsiktiga styrmedel”. En analys ska också göras av ”hur biogasens nytta som resurs tas till vara på bästa sätt och hur den kan ges konkurrenskraftiga villkor på både kort och lång sikt”.
- Det är ett bra initiativ att tillsätta en bred utredning om hur biogasens alla nyttor bättre kan tas tillvara och hur dess konkurrenskraft kan stärkas på kort sikt. Gasbranschen behöver långsiktiga spelregler så att investerare och kunder vet vad som gäller, säger Maria Malmkvist.
Kombinerade satsningar på gas och el
Regeringen aviserar en miljardsatsning på el och biogas fordonsindustrin. Dessutom föreslås att Energimyndighetens samordningsuppdrag för laddinfrastruktur utökas till att ”även gälla gas och andra drivmedel som kräver särskild infrastruktur”, vilket Energigas Sverige länge efterfrågat.
- Det är en viktig signal om att biogas och el måste kombineras för att uppnå målen om minskad klimatpåverkan och renare luft. Det krävs ett brett perspektiv för att främja produktion av förnybara bränslen, distribution och inte minst kundernas efterfrågan, säger Maria Malmkvist.
Ändrade skatteprinciper oroar
Regeringen föreslår höjd koldioxidskatt, från 1 januari 2018, för bränslen som används i kraftvärmeanläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det innebär att regeringen frångår den tidigare inriktningen att koldioxidskatt inte ska tas ut från verksamheter som ingår i EU:s utsläppshandel.
- Det är oroande att principerna för koldioxidskatt kan ändras så plötsligt. Jag hoppas att det här avsteget från principerna inte utvidgas till industriella verksamheter som verkar på en globalt konkurrensutsatt marknad. Varken klimatet eller svensk arbetsmarknad gynnas av en alltför hög beskattning av svensk produktion, säger Maria Malmkvist.