För att det ska fortsätta krävs politisk helhetssyn och en samordnad strategi, skriver sex representanter för svensk biogas.

Klimatutsläpp, luftföroreningar, avfall och restprodukter som inte tas tillvara, förorenat vatten och ökad efterfrågan på renare mat. Dessa utmaningar är gemensamma för många länder och städer i världen. Utmaningarna kan ses som vitt skilda, men de är alla resultat av ett samhälle som inte styr i hållbar riktning.

Sverige har tidigt satsat på biogas, eftersom den löser flera miljöproblem samtidigt. Avfall och restprodukter blir värdefulla resurser – i form av klimatsmart bränsle och biogödsel för att odla mer ekologisk mat. När kretsloppet sluts minskar klimatpåverkan, samt utsläppen till luft och vatten.

Den svenska biogassatsningen väcker stort intresse runt om i världen. För att kunna möta omvärldens ökade intresse måste vi ställa oss några frågor: Vad har gjort den svenska biogassatsningen framgångsrik? Vad kan vi lära av historien? Och vad kan vi lära för framtiden? Här ger vi fem kortfattade lärdomar:

1. Utveckla synergier för effektiv miljöpolitik

För att miljöpolitiken ska vara effektiv måste den bidra till att flera miljömål uppnås samtidigt. Det gör biogasen. Avfall och restprodukter från hushåll, jordbruk och industrier blir värdefulla resurser i form av klimatsmart bränsle och ekologisk gödsel, samtidigt som miljö- och hälsofarliga utsläpp minskar. Det är cirkulär ekonomi i praktiken. I Stockholmsområdet finns flera exempel, som Scandinavian Biogas biogasanläggning på Södertörn eller Eon:s planerade kretsloppsanläggning i Upplands-Bro. För att främja fler liknande investeringar krävs incitament som värderar biogasens samlade nyttor.

2. Nödvändigt med konsekvent politisk prioritering

Biogas till vägtransporter har prioriterats under 20 års tid i den nationella klimat- och miljöpolitiken. I dag består fordonsgasen till 70 procent av biogas. Branschens mål är 100 procent till år 2030. Men för att lyckas måste samtliga styrmedel för vägtransporterna – men också för andra sektorer – styra rätt. I förslaget till bonus-malus klassas gasbilar som miljöbilar. Det är viktigt. Men då får inte förslaget till nya miljözoner innebära att gasfordon förbjuds i den innersta zonen.

3. Utbyggd infrastruktur möjliggör mer biogas

Gasnätet i exempelvis Stockholm har byggts ut gradvis. I dag är det mer än 50 procent biogas i nätet. Efterfrågan inom livsmedelsföretag och restaurangnäring växer. Det är ett konkret exempel på att utbyggd gasinfrastruktur underlättar övergången från naturgas till biogas. Det finns planer på att bygga ut lokala nät på olika håll i landet för att säkra den förnybara gastillförseln. Tillsammans med utbyggd tankinfrastruktur är detta viktiga pusselbitar för att öka tillgången på biogas. Infrastrukturen för flytande biogas, som bland andra Aga Gas och Fordonsgas Sverige bygger ut, är central för de tunga transporternas klimatomställning.

4. Offensiva kommuner och regioner visar vägen

Framsynta kommuner och regioner har lagt grunden till Sveriges framgångar på biogasområdet. Offensiva mål, långsiktiga prioriteringar och bred samsyn har främjat investeringsviljan och byggt lokala marknader. Upphandling av biogas i bland annat färdtjänst och kollektivtrafik har varit central för denna utveckling. I dag saknas denna samsyn om biogasens roll på en del håll. En förklaring är att det finns fler förnybara konkurrenter på marknaden i dag, främst HVO som ökat snabbt. Bristen på hållbara substrat skapar dock begränsningar. Den förnybara omställningen kräver därför flera alternativ – och ett helhetsperspektiv. För att uppnå de lokala och regionala miljömålen – bland annat matavfallsinsamling, ökad användning av ekologisk mat och fossilfria transporter – har biogasen en central roll. Sveriges kommuner och regioner har en avgörande roll för fortsatta framgångar på biogasområdet.

5. Biogas skapar grönt lyft och lockar internationella investeringar

Sveriges medvetna satsning på biogas har gjort att vi har framstående företag inom gasteknik som efterfrågas över hela världen. Exporten bidrar samtidigt till grönt lyft för innovationer och jobb också i Sverige. Vårt pionjärarbete skapar intresse och gör nu att utländska investeringar, från övriga Norden och Europa, ökar på den svenska gasmarknaden. I det nya samarbetsavtalet på klimatområdet som slutits mellan regeringen och Kalifornien har det svenska biogasexemplet en viktig roll. Vi har redan inlett kontakter för att lära mer av varandra.

De fem lärdomarna är några förklaringar till våra framgångar på biogasområdet. De är också nycklar till fortsatt framgång. Både vi i branschen och beslutsfattarna kan lära av misstag och staka ut en väg framåt där biogasens konkurrenskraft stärks – för att bidra till gemensamma målsättningar. Det kräver en politisk helhetssyn och en samordnad strategi för att fullt ut realisera biogasens potential och nyttor.

Anna Grauers, Eon Biofor

Cecilia Hedqvist, Gasnätet Stockholm

Michael Wallis Olausson, Scandinavian Biogas

Bo Ramberg, FordonsGas Sverige

Ragnar Sjödahl, AGA Gas

Maria Malmkvist, Energigas Sverige

Länk till artikeln i Aktuell Hållbarhet