De offensiva klimatmål som riksdagen beslutat om kommer att innebära stora omställningar. Transporternas beroende av fossila drivmedel ska brytas och ersättas med förnybara drivmedel. För att detta ska hända behöver lagar och regler anpassas så att fossilfria alternativ främjas och blir konkurrenskraftiga. I vissa fall krävs större genomgripande reformer, men ibland räcker det med mindre justeringar i specifika regelverk – som i detta fall.

Leveranser med lätta lastbilar ökar i städerna och de körs nästan uteslutande med diesel. För att minska klimatpåverkan från lätta lastbilar behövs såväl ökad andel biodrivmedel som ökad elektrifiering. I städerna är el- och gasfordon i dagsläget de bästa tillgängliga alternativen då de utöver växthusgaserna även minskar utsläppen av luftföroreningar.

Tyvärr haltar övergången till el- och biogasdrivna fordon på grund av ett regelmässigt hinder kopplat till fordonsvikten. De lätta lastbilar som drivs med el och biogas har på grund av batterier respektive gastankar en högre tjänstevikt jämfört med lätta diesellastbilar. Det gör att de inte kan lasta lika mycket gods jämfört med motsvarande lätta diesellastbilar, eftersom totalvikten (tjänstevikt plus lastvikt) för en lätt lastbil inte får vara högre än 3,5 ton för att få köras med B-körkort.

Det innebär att de aktörer som vill värna klimat och luftkvalitet genom att köra på el eller biogas står inför ett dilemma. Antingen måste fler chaufförer utbildas till att ta C-körkort, vilket innebär extra kostnader för utbildning och löner. Eller så behöver leveranserna köras ut med fler fordon, till följd av att el- och gaslastbilarna har cirka 30–60 procent lägre lastvikt jämfört med motsvarande diesellastbilar. Båda dessa alternativ är i dagsläget betydligt dyrare än att fortsätta köra med lätta diesellastbilar.

Många leverantörer av lätta diesellastbilar har godkänt sina fordon för drift med ren biodiesel i form av HVO100. I dagsläget är drift med HVO100 oftast det enda gångbara förnybara alternativet för lätta lastbilar. För att ersätta de fossila drivmedlen i transportsektorn har det dock i flera större utredningar klargjorts att alla förnybara alternativ kommer att behövas. Nuvarande viktregler för lätta lastbilar gör tyvärr att drift med el och biogas oftast inte är några gångbara alternativ i det fordonssegmentet.

Detta hinder för omställningen till fossilfria och renare leveranstransporter skulle kunna lösas genom att införa ett undantag mot begränsningen på max 3,5 ton för B-körkort. Det finns ett EU-direktiv (EU 2018/645) som ger medlemsländer möjlighet att införa ett sådant undantag som gör att förare med B-körkort får köra lätta lastbilar på upp till 4,25 ton, förutsatt att den extra vikten motiveras av alternativa drivmedel. Detta undantag har redan implementerats i Nederländerna, Italien, Storbritannien och Norge och fler länder är på väg.

Vi från branschen vill tillsammans med politiken och berörda myndigheter säkra möjligheterna för en grön omställning av transportsektorn. Ett steg på vägen i denna omställning är att implementera nämnda undantag och därmed möjliggöra fler leveranser med el- och biogasdrivna lätta lastbilar.

Beatrice Torgnyson Klemme, vd Biodriv Öst
Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige
Mattias Bergman, vd Bil Sweden
Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige
Daniel Kulin, sakkunnig e-mobility Power Circle
Jakob Lagercrantz, vd 2030-sekretariatet
Peter Rosendahl, transportdirektör Coop Sverige
Helena Blom, transportchef Dagab inköp & logistik – del av Axfoodkoncernen
Magnus Stadig, logistikdirektör Ica Sverige
Frederik Engelfeldt, chief distribution officer MatHem
Jonas Wahlström, chef miljö och kvalitet Best Transport
Catherine Löfquist, hållbarhetschef Bring Logistik AB
Marc Ericsson, vd Circla Recycling
Lena Arvidsson, vice president freight terminal based operations DHL Freight (Sweden) AB
Peter Hesslin, head of e-commerce & logistics Postnord Sverige AB
Johan Nyblom, vd Widrikssons Åkeri

Debattartikeln publicerades först i Svenska Dagbladet