Svensk biogasteknik är världsledande. Det är hit företag från hela världen reser för att lära sig hur sopor och avfall kan bli bränsle. Biogasen är inte bara ett drivmedel, det är ett system för ett hållbart samhälle. Inte minst industrin kan använda biogas för att klara klimatutmaningen, både som bränsle och som råvara för olika produkter. Nu behövs en biogasstrategi för Sverige för att maximera nyttan och för att skapa nya exportprodukter.

Precis som kullagret, säkerhetsbältet och tetraförpackningen är biogas en svensk uppfinning som vi måste bli bättre på att utnyttja och utveckla.

I dag används biogas främst som bränsle till bilar och tung trafik, men nyttan skulle kunna vara betydligt större än så. Biogas skulle till exempel kunna användas som ersättning för olja och naturgas i industriprocesser och som förnybar råvara till kemiindustrin. Biogasproduktionen möjliggör också cirkulation av näringsämnen och hållbar livsmedelsproduktion.

Svensk biogasteknik finns inte bara i biogasanläggningar, där avloppsslam och bananskal blir till energi, utan även i biogasens distribution, i motorer, energianläggningar och industriprocesser. Med andra ord är biogas svensk cleantech. Biogas är på väg att bli en exportframgång – om vi har förmåga att ta tillvara den.

I takt med att allt fler politiker och företag runt om i världen antar klimatutmaningen upptäcker de vilken utmärkt lösning för det hållbara samhället som biogas är. Möjligheten att kunna göra fordonsbränsle eller förnybar råvara till kemiindustrin, samtidigt som avfallshantering och avloppsrening förbättras för en hel stad, är för bra för att ignorera. Redan i dag bidrar svenska företag till utveckling inom biogasområdet i till exempel Sydkorea, Indien och i Sydamerika.

Trots att Sverige är ledande på biogasteknik, för biogasen, som är en naturlig del av vardagen, en undanskymd tillvaro. Hushållen sorterar i allt större utsträckning matavfall. Resenärer tar biogasbussen till skolan eller jobbet. Biogas är ett utmärkt exempel på cirkulär ekonomi, men få tänker på det.

Biogas är i dag ett av de fordonsbränslen som ger lägst koldioxid- och partikelutsläpp. Därför vinner biogasen hållbarhetsmatchen mot bensin och diesel. Den växande andelen elbilar är bra, men det behövs flera olika förnybara alternativ för att kunna fasa ut fossila bränslen. Biogasfordon har förutsättningar att utgöra en betydligt större del av den svenska bil-, buss- och lastbilsparken.

De klimatutmaningar som transportsektorn står inför är omfattande, men även den energikrävande basindustrins omställning till förnybara energikällor kräver genomgripande förändringar liksom kemiindustrins omställning från fossila till förnybara råvaror. Biogasen har en stor potential både som energikälla och som råvara till industrin.

Att biogasen redan används som energikälla inom industrin, bland annat inom livsmedelsproduktion och stålindustrin, är mindre känt. SSAB i Borlänge, Höganäs AB, Arvid Nordquist och Norrmejerier är exempel på företag som har använt biogas i sina produktionsanläggningar. Men möjligheterna är betydligt större. Perstorpkoncernen är i dag Sveriges största naturgasförbrukare och använder ca 1,5 TWh/år naturgas som råvara för att tillverka olika kemiprodukter som ingår i många människors vardag. Det är ungefär lika många TWh som det produceras biogas totalt i Sverige idag. Biogas är en möjlighet för både Perstorp som företag och för samhället att byta ut den fossila råvaran naturgas till en förnybar råvara, biogas. På så sätt skulle en mängd olika produkter få förnybart innehåll.

Industrier som är anslutna till naturgasnätet i dag kan välja biogas, förutsatt att tillgången är tillräcklig. Det högre priset på biogas, jämfört med naturgas, gör att övergången går för långsamt. En snabbare övergång kräver att biogas blir billigare för slutkund och att tillgången ökar.

Även jordbruket har stort intresse av frågan då gödsel och jordbruksrester kan användas som råvara för att producera biogas. Dessutom kan den biogödsel som produceras vid framställning av biogas i flera fall användas i ekologisk odling. I takt med att allt fler konsumenter efterfrågar ekologiska produkter ser vi redan i dag att efterfrågan på just certifierad biogödsel ökar och riskerar att bli bristvara inom en snar framtid.

Regeringens klimatmål är att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Dessutom ska Sverige bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Samtidigt har regeringen en stark tro på en svensk nyindustrialisering för att skapa jobb och främja en hållbar produktion. En naturlig följd av dessa ambitioner bör vara insatser som bidrar till att industrin blir klimatneutral. Här är biogas en väsentlig del av lösningen.

För trots alla goda förutsättningar för biogas i Sverige har inte biogasen fått den hjälteroll som den förtjänar. Kommunpolitiker ser biogasen som en del av avfallshanteringen. För rikspolitiker är biogasen ett drivmedel. Biogödselns viktiga roll för ekologisk odling är det få som uppmärksammar. Något systemtänkande finns inte. I avsaknad på ett politiskt ledarskap för biogasfrågan föreslår vi nu dessa prioriterade åtgärder som kan vara en del av den biogasstrategi Sverige behöver:

  • Nationella, uppföljningsbara mål för produktion, distribution och användning av biogas inom både transporter och industri. Branschens mål om användning av 15 TWh biogas är en bra utgångspunkt.
  • Förslag på hur biogasanvändning ska främjas inom de styrmedel som finns och planeras i användarledet. Det behövs ett helhetsperspektiv på de komplexa styrmedel som finns inom transport, industri, avfall och livsmedelsproduktion.
  • Förslag till hur biogas ska främjas som industriråvara. Detta måste ske utan att äventyra den internationella konkurrenskraften.
  • Långsiktiga villkor för biogas. Regeringen behöver omgående starta processen för att klargöra hur dagens tidsbegränsade skattebefrielse på biogas ska se ut i framtiden och fatta beslut om långsiktiga villkor för biogas.
  • Åtgärder för att säkra tillgången till flytande biogas för tunga transporter och industri. Dagens hinder i skattelagstiftningen behöver undanröjas så att alla gaskunder kan köpa förnybar gas på samma sätt som elkunden köper förnybar el.
  • Åtgärder för att säkerställa konkurrens på lika villkor för svensk och importerad biogas. Den svenska biogasproduktionen måste bevaras och utvecklas.

Dessa förslag på prioriterade åtgärder utgår från att biogasen är så mycket mer än ett drivmedel. Den är ett helt system för hållbara samhällen och kan därtill medverka till att ställa om industriproduktion från fossil till förnybar. Biogas kan också innebära en utveckling av en ny industrigren för Sverige där innovationer och miljöteknik skapar gröna jobb, nya exportmöjligheter och bidrar till att Sverige tar täten i klimatarbetet.

Som världsledande på biogas har Sverige en unik möjlighet att fortsätta driva biogasens utveckling. Om vi satsar nu kan vi behålla och förstärka en tätposition som skapar exportmöjligheter, jobb och miljö- och klimatnytta.

Anna Berggren, Business Development Manager, Perstorp AB

Peter Dannqvist, Hållbarhetschef, Arvid Nordquist HAB

Cecilia Hedqvist, vd, Gasnätet Stockholm

Nicklas Lång, vice vd och ansvarig hållbarhetsfrågor, Höganäs AB

Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige

Länk till artikeln i Aktuell Hållbarhet