När Sverige ställer om till ett hållbart, cirkulärt och fossilfritt samhälle spelar energigaserna en central roll. Energigas kan vara både fossil och förnybar. Samtidigt som användningen av energigaser överlag behöver öka för att ersätta andra fossila bränslen i transport- och industriprocesser, ska också den fossila andelen minska och vara noll senast 2045. Resan dit är redan påbörjad.
Sverige använder fortfarande 122 terawattimmar fossila oljeprodukter som måste fasas ut, inom vägtransporter, sjöfart och industri. Industrin behöver ställa om i linje med svenska klimatmål och samtidigt konkurrera på den globala marknaden. Elsystemet behöver leverera konstant trots en dramatisk efterfrågeökning och växande andel väderberoende elproduktion. Och luften måste bli mycket renare så att folk slipper bli sjuka av att andas. Samtidigt borde Sverige öka försörjningstryggheten när det gäller bränsle, råvaror och växtnäring. Vi måste också skapa cirkulära system där resursanvändning och avfall minimeras och utnyttjas maximalt.
Naturgas och gasol ger lägre växthusgasutsläpp än olja och kol. Exempelvis innebär ett skifte från tjockolja till flytande naturgas inom sjöfarten i sig en minskning av utsläppen. Men den stora minskningen av växthusgasutsläpp sker i och med övergången till förnybar gas.
Sverige behöver öka användningen av energigaserna för att kunna ställa om till ett hållbart och fossilfritt samhälle. Det har också lyfts i flera av de 13 klimatfärdplaner som hittills har lämnats över till regeringen. Ambitionerna i färdplanerna är höga, med det gemensamma målet att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och ha nettonollutsläpp 2045.
En av gasens många styrkor är bredden i användningsområden. Energigaserna bidrar till omställningen inom vägtransporter, sjöfart och industri. Gasen spelar också en viktig roll för att möjliggöra elektrifiering, eftersom den kan användas som balanskraft samt för att motverka effektbrist och flaskhalsar i elnäten.
Den komprimerade fordonsgasen är i princip fossilfri – hela 94 procent är numera biogas. Nu är även den flytande gasen på stark frammarsch inom långväga tunga vägtransporter. När gasen kyls ned och blir flytande tar den mindre plats, blir enklare att distribuera och kan användas inom nya områden.
För att nå de högt ställda målen i vår och övriga färdplaner behövs samverkan mellan alla samhällssektorer. Enligt den biogasmarknadsutredning som presenterades i december bör målet vara att 2030 producera 7 terawattimmar biogas genom rötning och ytterligare 3 terawattimmar biogas och annan förnybar gas genom andra tekniker. Det ska jämföras med dagens produktion av ungefär 2 terawattimmar. Branschen ser att det målet är möjligt att nå och att potentialen på sikt är långt större.
I färdplanen har vi formulerat 11 åtaganden för gasbranschen. Vi ska bland annat: Investera i mer produktion av förnybar gas i Sverige. Bidra till en utvecklad marknad för förnybar gas. Göra det lätt för våra kunder att välja förnybar gas. Och stärka branschsamarbetet kring vår gemensamma klimatfärdplan. Våra egna verksamheter ska vi använda som förebilder i miljö- och klimatarbetet.
Men för att produktionsmålet för biogasen ska förverkligas och energigaserna ska kunna bidra till att Sverige når klimatmålen måste även regering och riksdag fatta beslut som skapar rätt förutsättningar. Vi uppmanar därför regering och riksdag att:
Genomföra Biogasmarknadsutredningens förslag om ett nationellt mål för biogas och andra förnybara gaser, fortsatt skattebefrielse på biogas samt produktionspremier. Det är avgörande för att stimulera investeringar i svensk biogasproduktion.
Utveckla gröngasprincipen. Gröngasprincipen har varit en mycket viktig drivkraft för den framgångsrika introduktionen av biogas. Övergången till förnybara gaser kommer inte att ske i större skala om de förnybara och fossila energigaserna inte kan hanteras i samma lagrings- och distributionssystem. Gröngasprincipen måste få tillämpas inom EU ETS.
Stärka miljödifferentieringen i sjöfartens avgifter. Komplettera med en miljöinvesteringsfond samt en riskavtäckningsfond för att stimulera miljö- och klimatåtgärder. Det finns även med som åtgärdsförslag i sjöfartsnäringens klimatfärdplan.
Verka för ett globalt pris på klimatutsläpp. På det sättet ökar industrins och sjöfartens betalningsvilja för de förnybara alternativen. Nationella skatter och avgifter på fossila bränslen riskerar att svensk industri slås ut av ojämlika konkurrensvillkor – med resultatet att utsläppen och arbetstillfällena flyttar utomlands. Samarbetet inom EU är en viktig plattform för Sverige att driva frågan.
Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och en permanent världsutställning för klimatsmart teknik. Det är Sveriges chans att påverka de globala utsläppen. Gasbranschen är, och kommer att vara, en viktig del i den omställningen.
Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige
Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige