Sedan bussolyckan i Stockholm 10 mars har det spekulerats och diskuterats flitigt i medierna – och på andra håll. Alltifrån rena troll som försöker utnyttja situationen genom att dra paralleller till terrorism, till obetänksamma uttalanden av mer eller mindre tekniskt bevandrade talespersoner. Bo Ericssons debattartikel här i Ny Teknik hör till de mer sansade inläggen, med flera viktiga poänger. Några saker vill vi ändå gärna kommentera.
Ett första viktigt klargörande är att det inte är vanligt att gasfordon brinner, som Bo Ericsson skriver. Risken för bränder är inte större för alternativa drivmedel, som exempelvis biogas, än för diesel. Det står bland annat att läsa i Transportföretagens rapport ”Bussar och brandsäkerhet” från 2016.
Viktiga åtgärder
Alla drivmedel, inklusive el, har sina risker. Med det sagt ska samhället givetvis göra allt för att den här typen av olyckor inte ska inträffa. Vi ser tre viktiga åtgärder som kan bidra till det:
1. Öka kunskapen bland de som driver busstrafiken. Inte minst är det avgörande att de som ska köra bussarna får en bra utbildning, både när det gäller vikten av att hålla på reglerna kring rutter och annat. Men kunskap kring vad som händer om olyckan trots allt är framme behövs också, för alla drivmedel.
2. Öka kunskapen hos blåljuspersonalen. Polis och räddningstjänst behöver ökad kännedom om olycksförlopp för nya drivmedel, som exempelvis biogas och el, som kan skilja sig ganska mycket från diesel.
3. Satsa på teknisk utveckling. Olyckan i Stockholm 10 mars skedde trots att det fanns flera hinder på vägen som är framtagna för att uppmärksamma förarna på att bussar inte får köra i tunneln. I det här fallet räckte de uppenbarligen inte. Det kan därför vara läge att se över möjligheten att använda så kallad geofencing eller andra digitala hjälpmedel som hindrar förarna från att köra där de inte ska. Dessutom kan vi, med facit i hand, se att höjdbegränsningsportalen som har satts upp för att hindra bussar från att köra in i tunneln har utformats på ett olyckligt sätt för gasdrivna bussar av den aktuella typen. Här behövs en annan typ av skydd.
Högst ovanlig olycka
I fredags kallade infrastrukturminister Tomas Eneroth till möte med SKL, Transportstyrelsen, Trafikverket, Svensk Kollektivtrafik, MSB och Sveriges Bussföretag. Slutsatsen från mötet var att det är säkert att åka buss och att olyckan visserligen var allvarlig, men högst ovanlig. Ingen av de berörda organisationerna ser någon ökad risk med bussar som drivs av biogas. Olyckan 10 mars betraktas som ett enskilt fall orsakat av den mänskliga faktorn.
Inte desto mindre är det viktigt att den påbörjande tekniska utredningen blir noggrann och tas på allvar. Vi i branschen arbetar kontinuerligt för att gasfordon ska vara så säkra som möjligt. En del i det arbetet är de nya besiktningsreglerna för gasfordon som gäller sedan 20 maj 2018. Vi har också deltagit i att ta fram MSB:s reviderade riktlinjer för räddningsinsatser vid olyckor med gasdrivna personbilar och en gemensam kravspecifikation för utbildning av verkstadspersonal som jobbar med gasfordon.
Flera alternativ
Insatserna måste fortsätta för att göra gasfordon – och alla andra fordon – så säkra som möjligt. Det är särskilt viktigt nu i övergången till alternativa bränslen. För att övergången till en fossilfri transportsektor ska vara möjlig behöver vi satsa på flera olika alternativ, där bland annat el och biogas är två riktigt bra val för att nå miljö- och klimatmålen.
Både de nya drivmedlen och fordonen måste ha ett högt förtroende för att bilköparna ska våga ta steget mot fossilfrihet. Säkerhetsarbetet är en avgörande del i att nå det förtroendet. Här instämmer vi helt med Bo Ericsson.
Ben Bock, chef säkerhet och teknik, Energigas Sverige
Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige