År 2040 ska Sverige ha 100 procent förnybar elproduktion. Samtidigt kommer kärnkraften gradvis fasas ut, i vilken takt är dock ännu osäkert. Detta kommer att få konsekvenser för dagens energiförsörjning och för att klara denna osäkerhet måste energisystemet bli mer flexibelt. Hur ska det gå till? Vad kan marknaden klara av själv och vilka politiska styrmedel behövs?
I början av året levererade den parlamentariskt tillsatta Energikommissionen ett antal förslag i ett försök att ge svar på dessa frågor. Även om slutsatserna utgör grunden för långsiktiga spelregler för energibranschen saknas heltäckande svar på hur den framtida effektproblematiken ska lösas. Politikerna förlitar sig istället på att ökad flexibilitet på användarsidan – där slutkunden ska effektivisera sin energianvändning genom teknikutveckling – och att en ökad andel förnybar elproduktion ska lösa problemet.
Planera kraft och garantera effekt
Men med samhällets höga krav på att el och värme finns i den omfattning man önskar när behovet finns behöver man också titta på produktionssidan för att premiera effekt i energisystemet. Här är gasens egenskap av att kunna planera kraft och garantera effekt starkt efterfrågad – vilket är en fördel jämte sol och vindkraft. Detta gäller speciellt södra Sverige där bristen på elproduktion och överföringsmöjligheter blir tydligt.
Gas är också renare än olja och kol, samt enklare och mer kostnadseffektiv att bygga än ny kärnkraft, och har därför stor potential att fungera som en försäkring mot effektbrist under kalla vinterdagar. Den svenska gaskraften bidrar också till andra så kallade systemtjänster som exempelvis planerbar och förnybar elproduktion, möjlighet att lagra elöverskott som gas via Power-to-gas och ökad inhemsk storskalig energiproduktion inom ramen för det framtida energisystemet.
Gas kan lösa effektutmaningen
Det råder ingen brist på förnybar energi. Utmaningen handlar istället om att finna lösningar för att lagra och effektivt balansera systemet. Ska vi klara av att ställa om till mer förnybart måste vi samtidigt och på ett bättre sätt ta tillvara de möjligheter som gasen kan erbjuda. Att det saknas svar på hur gasen kan användas för att lösa effektutmaningen skapar osäkerhet för hela branschen och hämmar de långsiktiga investeringsbeslut som krävs för att få ett flexiblare energisystem på plats till år 2040.
Gasens betydelse för samhället växer och bidrar till att uppfylla flera av miljö- och klimatmålen i Sverige. Exempelvis har naturgasen banat väg för biogasen och är en nödvändighet för att produktion, distribution och användning av biogasen ska öka. Biogasen i sin tur är en viktig pusselbit på en förnybar energimarknad och för att möjliggöra tillväxten av en cirkulär ekonomi.
Ta fram nationell biogasstrategi
Men för att vi ska ta vara på biogasens samhällsnyttor behövs en nationell strategi som signalerar till marknaden att gaskraften kommer vara ett av de framtida energislagen för industrin, och som skapar styrmedel som möjliggör en sådan utveckling. Här har branschen tagit fram ett åtgärdsprogram om ett nationellt mål för användningen om totalt 15 TWh biogas till år 2030 som vi bedömer som fullt realiserbart.
Med en tydlig biogasstrategi och effektiva styrmedel för gaskraften kan vi lägga grunden för en energiomställning som slår vakt om en trygg energiförsörjning för vår industri och som skapar ett hållbart samhälle för framtida generationer.
Johan Zettergren, VD Swedegas
Mats Flenhagen, Divisionschef Power & Gas Siemens AB
Maria Malmkvist, VD Energigas Sverige