Om ett par veckor lägger regeringen med stöd från Centerpartiet och Liberalerna fram sin första budget. Då ska ambitionerna i 73-punktsprogrammet konkretiseras. När Socialdemokraterna nu samlas till sin partikongress i Örebro kan det vara på sin plats att påminna om det cirkulära perspektivet.
Vi representerar branscher som arbetar med cirkulär ekonomi i praktiken. Avfall, avlopp, biogas, vatten, el och fjärrvärme samverkar till gagn för såväl miljö- som klimatarbetet. Och det är angeläget att lyfta fram att flera av förslagen i 73-punktsprogrammet berör cirkulär ekonomi.
Punkt 38 har titeln Stärk utvecklingen av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Under punkt 31, som handlar om fossilfria transporter, står det bland annat att regeringen ska satsa på ”Investeringar i produktion och distribution av biogas”. Det är mycket välkommet – biogas och biogödsel är det ultimata exemplet på cirkulär ekonomi. Våra matrester blir till förnybar energi, samtidigt som vi löser ett avfallsproblem och producerar näring till ny ekologisk mat. Landsbygd möter stad i ett kretslopp med många samhällsnyttor och stor utvecklingspotential.
När Biogasmarknadsutredningen, med socialdemokraten Åsa Westlund i spetsen, presenterar sitt betänkande är det viktigt att biogasens breda samhällsnytta tas i beaktande. Biogas produceras vid olika anläggningar; som reningsverk, samrötningsanläggningar och gårdsanläggningar. Politikerna måste ge incitament för fortsatta investeringar och förutsättningar för att fler substrat kan tas tillvara. Stöd till biogas bör också omfatta biogas producerad från avloppsslam.
Innan långsiktiga styrmedel är på plats är det nödvändigt att regeringen förlänger det tillfälliga biogasstödet som infördes förra året. Situationen för svenska biogasproducenter har inte förändrats, ojämlik konkurrens fortgår med importerad biogas som får dubbla subventionsstöd. Utöver att konkurrera ut den svenska biogasen, riskerar det att slå mot produktionen av biogödsel som är mycket viktigt för omställningen till ett cirkulärt och hållbart samhälle. Genom att röta gödsel blir klimatnyttan dubbel eftersom metanutsläppet från gödselhanteringen minskar.
Ett andra steg, som Socialdemokraterna hade som vallöfte, är att öka matavfallinsamlingen. Vi välkomnar de beslut som regeringen tog i fjol om obligatoriskt krav på insamling av matavfall från hushåll. Men för att vi ska nå våra nationella etappmål måste kravet utökas till att även omfatta verksamheters matavfall.
Ungefär samtidigt med vårändringsbudgeten presenteras årets skattepromemoria. På bordet ligger bland annat skatte- och styrmedelsförslag som kraftigt försämrar fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft – i strid med Energiöverenskommelsen och utan avsedd miljöstyrning. För att nå ett cirkulärt samhälle där vi använder förnybar och återvunnen energi, krävs omfattande investeringar. Skattehöjningen på kraftvärmen minskar i stället utrymmet för sådana investeringar, och sätter käppar i hjulet för en cirkulär ekonomi. Att dubbelbeskatta verksamheter som redan har planerat för fossilfrihet snabbar inte på omställningen – tvärtom.
Det är också beklagligt att Socialdemokraterna accepterade att återinföra den vitt omdebatterade och ineffektiva skatten på förbränning av avfall. Det är ett misstag, särskilt som regeringens utredare, berörda myndigheter och alla inblandade aktörer helt underkänner skatten. Det var också huvudskälet till att den togs bort år 2010. I praktiken innebär det en helt onödig ”dubbelbeskattning”, eftersom förbränning av avfall redan omfattas av den europeiska utsläppshandeln. Det hade varit bättre att införa en klimatkompensationsavgift för alla som sätter varor och produkter med fossil plast på marknaden. Det är ett träffsäkert styrmedel för mindre fossil plast i omlopp och mer återvinning, precis som plastutredningen föreslog innan årsskiftet.
Socialdemokraterna behöver säkerställa en tydlig och konkret politik som aktivt stödjer framväxten av en cirkulär ekonomi. Det måste synas i vårändringsbudgeten. Ambitionen verkar finnas där, men tyvärr vittnar flera förslag i 73-punktsprogrammet om att man har valt fel väg för att nå viktiga miljömål.
Pär Dalhielm, vd, Svenskt Vatten
Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige
Pernilla Winnhed, vd, Energiföretagen Sverige
Weine Wiqvist, vd, Avfall Sverige