Regeringen med samarbetspartier har höga ambitioner med sin klimatpolitik. Det uttrycks på ett tydligt sätt i januariöverenskommelsen. Där finns bland annat en skrivning om intensifierade satsningar på biogas.
Regeringen har också levt upp till det på flera sätt, exempelvis genom investeringsstöd via Klimatklivet och innovationsklustret Drive LBG, tillfälliga produktionsstöd och skattebefrielse. Därför är det väldigt olyckligt att regeringen nu på flera sätt avsevärt försämrar för biogasanvändningen inom transportsektorn – där omställningsbehoven är stora.
Biogasen är avgörande för att nå Sveriges högt satta miljö- och klimatmål, och förtjänar att värderas därefter. Våra matrester, avloppsvatten och andra restprodukter blir till förnybar energi, samtidigt som vi löser ett avfallsproblem och producerar biogödsel till ny ekologisk mat. Landsbygd möter stad i ett kretslopp med unika samhällsnyttor och stor utvecklingspotential. Biogas är cirkulär ekonomi praktiken.
Flera av varandra oberoende studier placerar gasbilar överst på listan över faktisk klimatprestanda. En bil som körs på biogas släpper ut cirka 20 gram koldioxid per kilometer, vilket är lägre än en laddhybrid. I ett livscykelperspektiv är gasbilarna ibland till och med bättre än bilar som körs på förnybar el.
Räknar man dessutom in biogasens övriga samhällsnyttor – som ökad försörjningstrygghet, reducering av metangasutsläpp och lokal näringslivsutveckling på landsbygden – kan det tyckas helt självklart att gasbilar borde premieras i de politiska styrmedlen.
Tyvärr är det inte så. Tvärtom har regeringen genomfört och föreslagit ett antal förändringar som i praktiken omöjliggör en fortsatt utveckling av biogas som drivmedel för lätt trafik:
1. I ett förslag som nu är ute på remiss vill regeringen riva upp den miljöbilsdefinition som beslutades så sent som sommaren 2020. Om förslaget går igenom kommer biogasbilar inte längre räknas som miljöbilar. Det kommer att finnas vissa krav på myndigheter att upphandla så kallade ”rena lätta bilar” (i praktiken el och vätgas) men inga som helst krav på upphandling av andra typer av bilar med låg faktisk klimatpåverkan.
2. Den 1 januari försvann den så kallade 40-procentaren, nedsättningen av förmånsvärdet för el- och biogasbilar. Elbilarna kompenserades med högre bonus, men inte biogasbilarna. Fortfarande bestäms biogasbilarnas bonusnivå på helt andra grunder än övriga klimatbonusbilar, och inte utifrån den faktiska klimatnyttan. Det snedvrider konkurrensen och resulterar i en alltför låg bonusnivå för biogasbilar.
3. Regeringen har ännu inte infört någon miljöstyrning på andrahandsmarknaden – något som skulle minska exporten av de bästa miljöbilarna och påskynda omställningen.
Det är samhället som är den stora förloraren här. Gasbilarna är viktig del i transportomställningen och om användningen av biogas går ner, försvinner även de många samhällsnyttorna. På många håll i Sverige har kommuner, regioner och näringsliv redan gjort omfattande investeringar i biogasanvändning till transporter, bland annat i form av tankstationer.
Investeringarna pågår fortfarande, med stöd från exempelvis Klimatklivet, och tankinfrastrukturen för biogas är väl utbyggd i stora delar av landet. Att kapa möjligheten att nyttja dessa investeringar är varken resurseffektivt eller bra för klimatet.
För att nå omställningsmålen behöver användningen av biogas i transportsektorn i stället premieras, för både lätt och tung trafik. Regeringen bör därför:
- Ställa krav på myndigheter att upphandla både el- vätgas- och biogasbilar.
- Höja klimatbonusen till biogasbilar. Nivån ska sättas utifrån klimatnytta, och bonusen för biogasbilar bör därför vara minst lika hög som för laddhybrider.
- Skapa miljöincitament på andrahandsmarknaden.
- Återinföra särskild nedsättning av förmånsvärdet för el- och gasbilar.
- Verka för att EU ska börja räkna med biogasens stora klimatnytta när gasfordonens klimatprestanda utvärderas.
Det behövs också en ökad produktion av biogas i Sverige, som kan leverera miljö- och klimatnytta till bland annat transportsektorn. Därför måste Biogasmarknadsutredningens förslag realiseras nu – branschen behöver besked för att kunna börja bygga.
Transportutmaningen är massiv och för att klara Sveriges ambitiösa 2030-mål krävs att vi använder alla hållbara alternativ, där de fungerar i dag. Där räknar vi in såväl biogas, som förnybar el, förnybar vätgas och andra förnybara drivmedel. De borde regeringen och andra makthavare inom transportsektorn också göra.
Sverige har en unik möjlighet att driva biogasutvecklingen framåt, nationellt och internationellt. Om vi satsar nu kan vi behålla och förstärka en tätposition som skapar exportmöjligheter, försörjningstrygghet, nya gröna jobb och stor miljö- och klimatnytta. I det läget får inte regeringen dra undan mattan för en viktig del av den svenska biogasanvändningen.
Mats Eklund, professor Biogas Research Center
Ola Engehagen, Sales & Marketing Director, Umoe Advanced Composites
Alf Engqvist, vd Göteborg Energi
Peter Forhaug, vd Biond
Mattias Johansson, Director of Operations, Orangegas Sverige
Beatrice Torgnyson Klemme, vd Biodriv Öst
Johanna Lamminen, vd Gasum
Tommy Lindström, nätverksamordnare för Biogas Sydost
Anna Lövsén, vd Svensk Biogas
Peter Maksinen, vd Fordonsgas Sverige
Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige
Ulf Molén, vd NSR
Jan Rapp, läkare och grundare av Biogasakademin
Arne Smedberg, vd Biofuel Region