Gasen har en viktig roll som kompletterande effektreserv när kärnkraften fasas ut. Den uppfyller krav som ställs på det framtida energisystemet - möjlig att planera, garanterar effekt och bidrar till ett helt förnybart energisystem.
Helt förnybar elproduktion till 2040
Energikommissionen föreslår att Sverige ska ha en 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Även om målet inte innebär ett stoppdatum eller stängning av kärnkraft med politiska beslut, går Sverige mot en utveckling med en större andel förnybar och icke-planerbar elproduktion i energisystemet. För att möta den ökade variationen på produktionssidan kommer energisystemet som helhet att behöva bli mer flexibelt, och därmed också ett ökat behov för helt nya lösningar för att möta en eventuell effektbrist.
Här har gasen stor potential att bidra till detta och andra viktiga energisystemtjänster som det framtida energisystemet så väl behöver. Med samhällets höga krav på att el och värme finns i den omfattning man önskar när behovet finns, så kommer gasens egenskap av att kunna planera kraft och garantera effekt vara efterfrågad.
Gasen bidrar till olika energisystemtjänster
Den svenska gasen är också en möjliggörare i framtidens energisystem. Gasen bidrar med flera olika energisystemtjänster, som exempelvis planerbar och förnybar elproduktion, möjlighet att lagra el-överskott som gas via Power-to-gas och ökad inhemsk storskalig energiproduktion.
För att samhället ska nå uppsatta klimatmål i framtiden måste alla energislag som kan bidra i omställningen användas. Exempelvis är naturgasen en nödvändighet för att öka produktion, distribution och användning av biogasen. Biogasen i sin tur är en viktig pusselbit på en förnybar energimarknad och för att möjliggöra tillväxten av en cirkulär ekonomi.
Flexibilitet och förnybarhet
Energikommissionens förslag om nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045 bör inte vara ett hinder för en utveckling av den svenska gasmarknaden. En fortsatt utveckling av gasmarknaden är avgörande för att realisera gasens potential inom olika användningsområden. Gasinfrastrukturen är lika flexibel som elnätens förmåga att effektivt och säkert transportera såväl konventionell som förnybar energi. Gasnäten, och i kombination med förnybar elproduktion, är också möjliga energilager.
Produktionen från den förnybara elproduktionen är till stor del volatil och behöver kompletteras med annan produktion som kan tillgodose efterfrågan oavsett väder och vind. I dag är det framförallt kärnkraft och vattenkraft som står för denna baskraft. Ju mer förnybar elproduktion vi får, desto viktigare blir det att också hitta ny balanskraft som komplement. Detta gäller speciellt södra Sverige där bristen på elproduktion och överföringsmöjligheter är tydlig.
Utbyggd infrastruktur möjliggör mer biogas
Energikommissionen framhåller efterfrågeflexibilitet som en möjlig lösning på effektproblematiken. Energigas Sverige utesluter inte efterfrågeflexibilitet, men understryker också att utan kompletterande styrmedel kommer inte effektbehov att premieras på elmarknaden. Därför måste man också titta på andra möjligheter som bidrar till flexibilitet i energisystemet. Exempelvis är gaskraft ett flexibelt alternativ till balanskraft som bör premieras för att lösa effektproblematiken.
Gastekniker, såsom gasturbiner och gasmotorer, kan startas upp snabbt, nå hög effekt och har därmed stor potential att fungera som balanskraft och även som reservkraft, det vill säga som en försäkring mot effektbrist. De klarar också industrins krav på leveranssäkert och understödjer en utbyggnad av den förnybara elproduktionen.
Det är också i dessa geografiska områden, där bristen på elproduktion och överföringsmöjligheter är som störst, som det befintliga gasnät- och anläggningar finns och kan användas för distribution av såväl naturgas som biogas. Nästan 40 procent av den biogas som uppgraderas i Sverige injiceras på det befintliga gasnätet i sydvästra Sverige, vilket visar på gasens strategiska nytta i kraftsystemet.
Läs mer om biogas i fastigheter (Gaskoll)