Gasen har en viktig roll som kompletterande effektreserv när elbehovet ökar och andelen väderberoende elproduktion växer. Gasen uppfyller flera av de behov som ställs på elsystemet – den är planerbar, reglerbar och garanterar effekt. Den kan också bidra till att överbrygga flaskhalsar i elnätet.
Förnybar elproduktion
Sverige går mot en utveckling med en större andel förnybar och väderberoende elproduktion i energisystemet. För att möta den ökade variationen på produktionssidan kommer energisystemet som helhet att behöva bli mer flexibelt. Därmed finns ett ökat behov för att motverka effektbrist och överbrygga flaskhalsar i nätet
Gasen har stor potential att bidra till detta och andra viktiga energisystemtjänster som energisystemet behöver. Med samhällets höga krav på att el och värme finns i den omfattning man önskar när behovet finns, så kommer gasens egenskap av att kunna planera energi och garantera effekt vara efterfrågad.
Gasen bidrar till olika energisystemtjänster
Gasen är en möjliggörare i energisystemet. Gasen bidrar med flera olika energisystemtjänster. Gasen möjliggör exempelvis planerbar elproduktion och möjlighet att lagra överskott av el som gas via Power-to-gas.
EU:s klimatmål är att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990. För att målet ska nås måste alla energislag som kan bidra till omställningen användas. Biogas är en viktig pusselbit på en förnybar energimarknad och för att möjliggöra tillväxten av en cirkulär ekonomi. Fossilfri vätgas kan också användas till lagring och balansering av elnätet.
Gasinfrastrukturen är flexiblare än elnäten avseende att effektivt och säkert transportera stora mängder energi. Gasnäten kan också användas som energilager.
Elproduktion från sol och vind är till stor del väderberoende. Den elproduktionen behöver därför kompletteras med planerbar produktion som kan tillgodose efterfrågan oavsett väder. Idag är det framför allt kärnkraft och vattenkraft som står för denna baskraft. Ju mer väderberoende elproduktion systemet får, desto viktigare blir det att komplettera med balanskraft. Detta gäller speciellt södra Sverige där bristen på elproduktion och överföringsmöjligheter är tydlig.
Utbyggd infrastruktur möjliggör mer biogas
El kan produceras med till exempel gasturbiner och gasmotorer. De kan startas upp snabbt och nå hög effekt. Det gör att de har stor potential att fungera som balanskraft. De kan även fungera som reservkraft som är en försäkring mot effektbrist. Vidare uppfyller de industrins krav på leveranssäkert och möjliggör en fortsatt utbyggnad av den förnybara elproduktionen.
Läs om biogas för el och värmeproduktion i fastigheter (Gaskoll)