Mjölkbonden Lars Paulson, som driver Kvarngården i Långås utanför Falkenberg, är en av Arlas 2 630 svenska delägare. Han har länge intresserat sig för biogas och hösten 2012 startade han sin egen gårdsanläggning. Efter en utbyggnad av produktionen förra året kan kapaciteten ökas till 15 gigawattimmar.
Nu står han inför en ny stor investering. Tillsammans med de övriga delägarna i föreningen Vessige biogas satsar han 38 miljoner på en uppgraderingsanläggning för fordonsgas och en tillhörande tankstation.
– Att kunna förse folk både med mat och producera energi. Det är klockrent, säger Lars Paulson.
Han är en av drygt 80 svenska Arlabönder som gör biogas av kornas gödsel. Nu ska de bli fler.
Ställer om tankbilarna
Arla startade förra sommaren vad företaget kallar en biogasrevolution. Första steget är att ställa om 30 procent av tankbilarna till flytande biogas senast 2025, berättar Arlas transportchef David Redin.
”Det måste finnas en marknad för att fler ska våga ta steget och satsa på biogasproduktion. Därför gör vi det här. Potentialen är jättestor.”
David Redin, transportchef, Arla
– Vi har under sex månader kört en mjölkinsamlingsbil cirka 15 300 mil. Utfallet är mycket positivt och gör att vi känner oss säkra inför en mer storskalig satsning, säger han.
– Erfarenheten av flera distributionsbilar som gått på flytande biogas under samma period visar att detta är en mycket hållbar lösning för fram tiden, tillägger han.
Skapa ökad efterfrågan
I dag rullar de omkring 80 tankbilarna på RME och HVO. Syftet med att byta till biogas är att få fart på efterfrågan.
Det måste finnas en marknad för att fler ska våga ta steget och satsa på biogasproduktion. Därför gör vi det här. Potentialen är jättestor, säger David Redin.
Arlas egna beräkningar visar att gödslet från Arlagårdarna motsvarar 54 miljoner liter diesel. Det är betydligt mer än de 17 miljoner liter bränsle som Arla gör av med varje år i Sverige.
Bra gaspris
Biogasbilarna är dyrare i inköp, men tack vare att tankbilarna går långa sträckor när de hämtar upp mjölk blir de inte dyrare än lastbilar som går på andra bränslen, enligt David Redin.
– Vi har i dag bra gaspris från våra gasleverantörer och i och med våra långa körsträckor och att gasbilarna är så effektiva kan vi räkna hem investeringen.
En annan förutsättning är att det finns tankstationer längs rutterna.
– När vi startade biogasrevolutionen fanns det inte så många tankstationer för flytande biogas men nu ser vi en väldig tillväxt, säger David Redin.
Finansieringen en utmaning
För mjölkbönderna är finansieringen en utmaning när de står inför beslutet att satsa på biogas. Vessige biogas har fått 24,7 miljoner kronor från statliga Klimatklivet. Det och andra initiativ är viktiga för att det ska bli verkstad av snacket om biogas, menar Lars Paulson.
– Det krävs också långsiktiga spelregler och politiker som vågar ställa krav på fossilfritt och lokalproducerat bränsle.
Hur är det då med mejerierna? Av Arlas 14 mejerier är det hittills bara det på Gotland som använder biogas. Den stora efterfrågan på ön ställer dock till med problem.
– Biogasen räcker inte till så därför installerar vi en ny flispanna i januari så att även bussarna på Gotland kan få biogas, säger Erik Bratthall, presschef på Arla Sverige.
Enligt Erik Bratthall finns just nu inga planer på att ställa om fler mejerier till biogasdrift.
Mejerier på biogas
Ett av Sveriges övriga större mjölkföretag, Skånemejerier, driver två av sina tre mejerier helt eller delvis med biogas. I mejeriet i Malmö köps gasen sedan två år tillbaka från gasnätet enligt gröngasprincipen som gör det möjligt att handla biogas via avtal.
I Hjo kommer biogasen via en direktledning från en gårdsanläggning som ligger vägg i vägg.
– Vi får mjölk och energi från gården och vi skickar restprodukter från mejeriet till rötning. Det är verkligen cirkulärt, säger Fredrik Javensköld, miljöansvarig på Skånemejerier.
Biogasen täcker dock inte hela energibehovet. Mejeriet använder även olja.
– Målet är att vi ska bli helt fossilfria till 2025 så vi tittar på andra alternativ som pellets, bioolja eller att köpa in komprimerad biogas, säger Fredrik Javensköld.
Vid det tredje mejeriet i Kristianstad kommer ångan som behövs för pastörisering, disk och övriga processer från ett fliseldat fjärrvärmeverk. Från alla tre mejerierna går också produktreturer, processrester som fett från fettavskiljningen och slam från vattenreningen till biogasproduktion.
Fossilfritt i norr
Även Norrmejerier har länge arbetat med hållbarhetsfrågor och de tre mejerierna i Umeå, Luleå och Burträsk är i princip fossilfria.
– Det är bara reservkraften som drivs med olja, annars använder vi pellets, fjärrvärme och biogas, säger Anna-Karin Karlsson, hållbarhetsdirektör på Norrmejerier.
Biogasen tillverkas i en egen anläggning i Umeå som togs i bruk 2005 och byggdes ut 2010. Som substrat används framför allt vassle både från ostproduktionen i Umeå och från tillverkningen av den berömda Västerbottenosten i Burträsk. Biogasen förser mejeriet i Umeå med ungefär en tredjedel av energin.
Någon ytterligare utbyggnad är dock inte aktuell i nuläget.
– Vi har inte mer vassle att skicka in just nu, men det kan komma att öka över tid, förklarar Anna-Karin Karlsson.
Färdplan för transporter
Målet är att även transporterna ska bli fossilfria till 2030. Fram till för två år sedan gick alla transporter på HVO men efter att reduktionsplikten lett till brist och prisökningar har en stor del av transporterna återgått till diesel med 35 procent inblandning av förnybart bränsle.
– Vi tar nu fram en färdplan för fossilfria transporter och tror på en mix av HVO, gas och RME där mixen kommer att förändras över tid beroende på tillgång och andra faktorer, säger Anna-Karin Karlsson.
Testar gaslastbil från Volvo
Norrmejeriers marknad täcker ungefär halva Sveriges yta vilket innebär särskilda utmaningar. RME fungerar sämre på vintern och satsningen på biogas måste utgå från var det finns tankmöjligheter.
– Det gäller att välja rutter där vi slipper köra omvägar för att tanka, säger hon.
För att testa biogas kommer Norrmejerier att låna en gasbil för komprimerad gas från Volvo under november i år och parallellt med det undersöks olika finansieringsmöjligheter för investeringar i egna
gasbilar.
Text: Marie Alpman