– Ju mer förnybara drivmedel vi producerar, desto mer gas behöver vi, konstaterar Mattias Backmark, strategi- och affärs- utvecklingschef på Preem.

i träffas på drivmedelsjättens hu­vudkontor på Kungsholmen i Stockholm en dag då både han och företaget är i hetluften. Detta på grund av utbyggnadsplanerna för raffinaderiet i Lysekil, som till en början skulle ha för­ dubblat koldioxidutsläppen. Nu har planerna reviderats och Preem håller presskonferens i Lysekil samtidigt som vi slår oss ner för en intervju om bolagets hållbarhetssatsning och industrins behov av energigaser.

Mattias Back­mark ger ett lugnt intryck, trots att han jagas på telefon av journalisterna.

– Vi ska inte öka produktionen av fossilt utan ansöker nu om ett utökat tillstånd för en mer förnybar produktion. I dag finns ingen förnybar produktion i raffinaderiet i Lysekil. Det kommer tillfälligtvis bli lite mera utsläpp, dock inte så stora som fanns i ansökan som skickades in 2016, förklarar han.

Nu är det regeringen som har sista ordet i frågan.

Preem har en uttalad målsättning att leda omställningen i sin bransch, enligt Mattias Backmark.

– Jag tycker att det är viktigt att allmänheten förstår den omställning som vår bransch står inför och att Preem faktiskt har en otroligt hög ambition och ett driv i organisationen för att genomföra den, vilket inte har framkommit riktigt i medierna.

Skog i stället för olja

Mattias Backmark är kemiingenjören från Göteborg, som nu leder bolagets resa mot fossilfrihet 2045. Han började det arbetet för drygt tio år sedan som ansvarig för att bygga upp Göteborgsraffinaderiets förnybara produktion av drivmedel.

Den stora utmaningen var att byta ut råvaran, det vill säga råoljan, mot en förnybar. Att blanda in tallolja i dieseln blev ett lyckat experiment och startskottet för att också testa andra biologiska restprodukter. Men för att lyckas med den kemiska processen och få fram en kolvätemolekyl med rätt sammansättning krävs stora mängder gas.

– Gasen har en central roll i ett bioraffinaderi. Vi använder gas dels som energikälla i våra processugnar i stället för olja och dels som råvara för vätgasproduktionen. Vätgas behövs för att kunna göra kolväten av biologiskt material. Vi tror att skogen kommer att spela en väldigt viktig roll som råvara framöver, säger Mattias Backmark.

Vill satsa på biogas

Utmaningen för hans kolleger på raffinaderiet i Göteborg är nu att förvandla fast material som grenar, toppar och sågspån till flytande form så att det kan tankas som förnybar ben­sin och diesel. Även biooljor från växter och djur, som i dag används för att framställa drivmedlet HVO, blir viktigare i framtiden. Detta innebär också att Preem behöver öka sin gasanvändning då förnybara biologiska råvaror kräver mer vätgas än den fossila råoljan för att omvandlas till diesel och bensin. Vätgasen kan i sin tur framställas på olika sätt, bland annat från biogas, naturgas och gasol.

"Vi kan tänka oss att investera i biogas eftersom vi behöver biogas i stället för naturgas när vi ska ställa om vår produktion till mer hållbar. Genom att använda mer bioolja får vi rester som skulle kunna rötas till biogas."

Mattias Backmark, strategi- och affärsutvecklingschef på Preem

– Vi köper mestadels naturgas i dag eftersom det inte finns styrmedel som driver oss att använda biogas, förutom när vi produce­rar biobränslen. Men vi ser väldigt mycket fram emot Biogasmarknadsutredningen som presenteras i december. Vi kan tänka oss att investera i biogas eftersom vi behöver bio­gas i stället för naturgas när vi ska ställa om vår produktion till mer hållbar. Genom att använda mer bioolja får vi rester som skulle kunna rötas till biogas.

Gillar reduktionsplikten

Mattias Backmark framhåller gärna den så kallade reduktionsplikten för drivmedel som ett väl fungerande politiskt styrmedel. Det innebär att en viss del förnybart blandas in i fossila drivmedel som bensin och diesel. Bak­ grunden är att utsläppen från transporterna ska minska med 70 procent fram till 2030.

– Reduktionsplikten är jättebra utformad så som den ser ut i dag. Ju mindre påverkan du har på klimatet, använder mer biogas till exempel, desto bättre egenskaper får bräns­ lena i reduktionsplikten. Det viktigaste nu är att det finns en tydlighet i hur den ska trappas upp fram till 2030 och vidare till 2045.

Saknar styrmedel för biogasol

Preem producerar även gasol, både fossil och förnybar, som en restprodukt vid drivmedelsproduktionen. I framtiden kommer bolagets biogasolproduktion att öka, men den kommer inte att säljas, enligt Mattias Backmark, utan omvandlas till förnybar vätgas i den egna produktionen.

– Min uppfattning är att efterfrågan på gasol är stor, men det behövs ett styrmedel så att fler industrier kan ställa om. I dag finns inget incitament att sälja gasol som biogasol efter­som den inte är skattebefriad. Det handlar i stället om vad marknaden är villig att betala. Exempelvis kan ju företag använda det i sin marknadsföring, men då är det inte staten som går in och styr, konstaterar han.

Power to gas i Göteborg

Ambitionsnivån är hög när Preem siktar mot att bli världens första fossilfria oljeraffinaderi. Raffinaderiet i Göteborg har varit centrum för den förnybara produktionen och nu planeras ytterligare steg. I våras kopplade Preem upp sig mot det svenska stamnätet för naturgas och biogas via en kilometerlång ledning, in i raffinaderiets nybyggda vätgasanläggning. Dessutom planeras ytterligare en större vät­ gasfabrik i Göteborg 2024.

Men dessförinnan blir nästa steg att bygga en så kallad power to gas­-anläggning för att producera helt förnybar vätgas. Då framställs den värdefulla vätgasen genom så kallad elektrolys, där vatten spjälkas till väte och syre med hjälp av el.

– Det här blir en mindre pilotanläggning. Elektrolysören är på 20 megawatt och syftet är att vi ska lära oss hur man integrerar en sådan anläggning i ett raffinaderi. Vi samarbetar med Vattenfall och kommer använda förnybar el, från exempelvis sol och vind.

En utmaning i framtiden blir dock att växla upp den typen av vätgasproduktion då det svenska kraftnätet inte är utbyggt för en sådan expansion, menar Mattias Backmark.
Han berättar också att ett stickspår i power to gas-­satsningen är att testa en teknik där syr­gas används för att kunna avskilja koldioxid från rökgaserna på ett enklare och billigare sätt.

Koldioxidlagring i Lysekil

Infångande och lagring av koldioxid är ett viktigt steg för Preem att nå hållbarhetsmålet. I raffinaderiet i Lysekil skulle den kunna minska koldioxidutsläppen med en tredjedel.

– Tekniken är helt nödvändig, dels för att minska vår direkta klimatpåverkan i det korta perspektivet, dels för att på lång sikt kunna bli en koldioxidsänka. När vi byter ut vår råvara till mer förnybar kommer vi få förnybar kol­dioxid, som vi fångar in, vilket innebär minus­ utsläpp.

Tekniken att lagra koldioxid kallas CCS (Carbone Capture and Storage) och går ut på att fånga in koldioxiden, komprimera den till flytande form och sedan lagra den på minst 800 meters djup. Preems CCS­-projekt är delvis finansierat av Energimyndigheten via Indu­striklivet, samt av det norska statliga företaget Gassnova. Det är också den norska kusten som på sikt ska härbärgera koldioxiden från Lysekil.

Måste vara lönsamma

Kritiker menar att så länge det finns utsläppsrätter riskerar den lagrade koldioxiden att släppas ut någon annanstans. Hur ser ni på det?

– Deras farhåga är att företag säljer sina ut­släppsrätter för att finansiera sitt CCS­projekt. Jag vågar inte säga hur vi kommer att göra, men vi har en idé om att man skulle kunna annullera utsläppsrätterna i stället, säger Mattias Backmark och inflikar att Preems raffina­derier redan i dag ligger i topp i världen när det gäller minskade koldioxidutsläpp.

Sedan skruvar han lite på sig, väger orden, eftersom det han nu ska säga måste uppfattas rätt, säger han.

– Vi är ett privatägt bolag och har ingen stat som står bakom oss. Därför måste vi hela tiden se till att vi är lönsamma. Vi kan inte ägna oss åt filantropi till den grad att vi går i konkurs. Det som ska finansiera vår omställning är ju våra egna intäkter. Om vi vill låna pengar på finansmarknaden måste den se att vi är ett robust och ekonomiskt hållbart bolag, inte bara ett hållbart bolag sett ur vilken klimat­- och miljöpåverkan, eller social påverkan, vi har. Vi måste tjäna pengar för att kunna göra en omställning.

TEXT: LENA LÄNDIN

Läs artikeln i tidningen