Biogasens nyttor uppstår inom flera områden och kommer flera grupper till del, såväl inom lantbruket som i städerna. Biogasen är bra för många, men få ser nyttan ur ett helhetsperspektiv. Detta leder till att nyttorna underskattas och att alltför få tar på sig att värna biogasen.

En förbättrad förståelse för biogasens nyttor behövs för att införa rätt styrmedel och göra smarta investeringar. Nyligen gjorde 2050 en beräkning av samhällsnyttan av biogas i Sverige, som underlag till förslaget om Nationell biogasstrategi. De nyttor som värderats är:  Minskade utsläpp av växthusgaser.  Minskade utsläpp av luftföroreningar.  Tillgång till rötrest som gödningsmedel i jordbruket. Ökad energitrygghet. Ökad sysselsättning och produktion (BNP). Ökad resurshushållning med matavfall.

Stor potential

Sammantaget beräknas den svenska biogasen under år 2016 ha skapat värden som uppgår till närmare 760 miljoner kronor och biogasens bidrag till BNP uppskattas ha uppgått till cirka 4 miljarder kronor. Potentialen är dock långt mycket större.

Fossilfritt Sverige har uppskattat den svenska biogaspotentialen till 7,7 terawattimmar per år baserat på tillgängligt avfall och restprodukter. Om denna potential skulle realiseras innebär det en samhällsekonomisk nytta på nära 3 miljarder kronor årligen och den motsvarande BNP-effekten skulle uppgå till mer än 15 miljarder kronor per år.

Samhällsekonomiska studier har gett oss inblick i de förhållanden som råder för biogasaktörerna i dag. Dessa är ogynnsamma i förhållande till de nyttor som skapas. Vi vill särskilt lyfta fram följande fyra punkter.

Energitrygghet: Global handel och utbyte har varit positivt för Sverige och omvärlden. Men vårt stora beroende av importerade drivmedel är ett risktagande, inte minst med tanke på att en stor del av importen kommer från Ryssland. I en alltmer osäker omvärld stärks argumentet för ökad produktion av drivmedel i Sverige, av svenska råvaror. En konservativ bedömning är att den svenska biogasens bidrag till energitryggheten är värt mer än 30 miljoner kronor per år, vid nuvarande produktionsnivå.

Rötrest: För att klara jordbrukets utmaningar och en hållbar livsmedelsproduktion kommer betydelsen av rötrest att öka. Överanvändningen av fosfor, som är en icke-förnybar och helt nödvändig resurs, är ett av våra mest underskattade miljöproblem. Genom att sluta kretsloppet kan vi ersätta en ohållbar import. Den rötrest som användes under 2016 bedöms ha varit värd mellan 40 och 120 miljoner kronor.

Matavfallsinsamling: Att producera biogas och växtnäring i stället för att skicka matavfallet till att brännas upp i värmeverk är helt i linje med principerna om en cirkulär ekonomi. De ökade miljönyttorna av att ta bättre hand om hushållsavfallet uppskattas till mellan 40 och 70 miljoner kronor årligen.

Luftkvalitet: I dag beräknas 5 000 svenskar dö på grund av luftföroreningar varje år och långt fler drabbas av hälsobesvär till följd av dålig luft. Vägtrafiken ligger bakom en stor del av dessa föroreningar, och de senaste årens ökning av antalet dieselbilar har knuffat utvecklingen i fel riktning. Genom kommunala miljözoner där endast el-, vätgas- och biogasbilar får köra kan utvecklingen vändas, vilket kan spara stora belopp åt samhället. En konservativ bedömning är att gasfordon under 2016 sparade samhället mer än 170 miljoner kronor, endast genom att ha lägre utsläpp av kväveoxider och partiklar än konventionella fordon.

Sverige i täten

Biogas är också ett miljöteknikområde som väcker stort internationellt intresse. Sverige ligger i täten inom biogasteknik och den stora marknaden finns utanför Sveriges gränser. Därmed skapar biogas exportmöjligheter för svenska företag. En ökad export av kunskap och teknik på biogasområdet kommer bidra till fler arbetstillfällen i Sverige.

Vår förhoppning är att värderingar av samhällsnyttan med biogas i större utsträckning ska användas som underlag vid beslutsfattande kring upphandlingar och nyinvesteringar samt utveckling av incitament och styrmedel. Ur miljösynpunkt är förståelsen för att miljöpåverkan har en ekonomisk kostnad avgörande, den syns i samhällsekonomiska analyser men inte nödvändigtvis på individ- eller företagsnivå.

Genom att visa på de stora samhällsekonomiska nyttorna av produktion och användning av biogas blir det tydligt att samhället har ett intresse av att värna biogasen. Det behövs incitament som gynnar den som bidrar till bättre miljö och hälsa. För att det ska ske krävs ett helhetsgrepp om biogasfrågan.

Sara Andersson, specialist drivmedel och transporter, 2050 Consulting

Nils Westling, miljöekonom, 2050 Consulting