Han har precis deltagit i en panel ­ diskussion på World Trade Center i Stockholm där branschorganisa­tionen Energigas Sverige presenterat sin färdplan för fossilfrihet 2045. En plan som bland annat innebär att all fordonsgas för personbilar ska bestå av 100 procent biogas redan 2023.

– Målet med transportsektorn är bra, men om Sverige ska ställa om helt behövs det väl­digt mycket mer grön gas. Vi måste ha en lös­ning som är flexibel med gas, värme och el i samma energisystem. Elen kommer inte kun­na lösa allt, konstaterar han.

20 000 gaskunder

Det är också här hans nya energikoncern kommer in och kan spela en huvudroll. Åt­minstone om visionären Hans Kreisel får som han vill. Det nya företaget är moderbo­lag till Swedegas och Weum, som äger stam­nätet respektive delar av distributionsnätet för gas i Västsverige. De över 20 000 kunderna använder gasen i industriprocesser, för upvärmning, till elproduktion eller som for­donsbränsle. Kunderna vill i allt ökande grad ha förnybar gas. Cirka 20 procent av gasen i systemet är biogas, resten är naturgas som så fort som möjligt ska ersättas med förnybar gas.

– Det roliga är om vi kan skapa magi på gas­marknaden och få den att lyfta. De stora må­len är dels att investera i nya projekt, dels att ändra allmänhetens uppfattning om gas. I dag ses gas som fossilt och el som grönt.

Han berömmer det finska energibolaget Gasum, som nu investerar och bygger biogas­anläggningar och tankstationer för tung trafik i en rasande takt i hela Norden.

– Gasum är branschens coolaste bolag. De levererar enligt sin strategi.

Pengar inget problem

För att investera i nya gasprojekt behövs pengar – och det är inga problem för den nya koncernen, enligt Hans Kreisel. Den ägs av First State Investments genom infrastruktur­fonden European Diversified Infrastructure Fund, vars pengar främst kommer från euro­peiska pensionsfonder.

– Sådana pengar finns det väldigt mycket av just nu. Sverige är ett land med hög kompetens, stabila finanser, stabil politik och stabil reglering, även om vi gnäller på den lite då och då. Allt detta gör Sverige till ett attraktivt land att investera i. Jag har inte fått någon övre limit på hur mycket vi kan investera, bara att vi ska ha rätt risknivå och rätt infrastruktur­projekt, säger han.

Under intervjun slinker det då och då in ett och annat engelskt ord, vilket kanske inte är så konstigt då Hans Kreisel tillbringat många yrkesår utomlands för den tyska energijätten Eon.

Spännande teknik

Med både idéer och pengar är möjligheterna till omställning stora. Hans Kreisel siktar nu på det han kallar lighthouse­projekt, det vill säga goda exempel som visar hur den gröna gasproduktionen kan öka. Förutom rötning av avfall och förgasning av skogsrester finns också tekniken power to gas. Där omvandlas förnybar el från sol och vind till vätgas genom elektrolys där vatten spjälkas. Tekniken ska­par en flexibilitet, menar Hans Kreisel, genom att förnybar energi kan lagras i gasnätet.

– Det skulle också vara väldigt spännande att få möjlighet att producera vätgas genom power to gas vid biogasanläggningarna. Då kan koldioxiden som produceras vid biogas­produktionen uppgraderas till metangas med hjälp av vätgasen. Då får vi dubbelt så mycket biogas från varje anläggning och kan på så sätt få mer grön gas i nätet, funderar han.

"Det är ingen mening att expandera sådant som inte är grönt. Vi måste börja med att skapa förtroende för att vi levererar en grön lösning.”

Hans Kreisel, vd Nordion Energi

Före återkomsten till gasbranschen arbe­tade Hans Kreisel som vd för energibolaget Skellefteå kraft. Där var satsningen på förnybar energi som vindkraft central. Där såg han också hur faktiska investeringar och natio­nella mål satte fart på marknaden. Målet med 18 terawattimmar vindkraft till 2030 nås san­nolikt redan 2021, berättar han.

Att gå från ord till handling genomsyrar Hans Kreisels resonemang, men han vill inte avslöja några kommande investeringsprojekt eller uppköp av företag.

– Nej, sådant kommenterar vi inte, säger han hemlighetsfullt.

De kommande investeringarna måste dock röra infrastrukturen, påpekar han, och näm­ner några exempel som kan bli aktuella.

– Det kan vara eldistributionsnät, fjärr­värmenät och teoretiskt även tankinfrastruk­tur så länge den är kopplad till nätet.

Andra tänkbara investeringar är vätgas­teknik för raffinaderiindustrin eller att reglera gaskvaliteten från en biogasanläggning innan gasen ska ut på nätet. Även förgasning av skogsavfall står högt på önskelistan.

Förnybar gas i Europa

En annan fråga som Hans Kreisel brinner för är att skapa förutsättningar för grön gas i hela Europa. Han är ordförande i det europe­iska branschförbundet för oberoende distributionsbolag av el och gas, Geode. Det innebär en del resande, dessutom pendlar han mellan koncernens huvudkontor i Malmö, Swede­gas kontor i Göteborg och sin familj som bor kvar i Skellefteå. Med 100 resdagar det se­naste året är resväskan ett ständigt sällskap, så också denna dag. Den här gången kommer Hans Kreisel direkt från Wien där han haft ett positivt möte med EU­-kommissionens högsta tjänsteman på energisidan.

– Det här är väldigt spännande. Vi vill skapa en europeisk handelsplats för grön gas och definiera vad som är grön gas, så att vi kan köpa och sälja utsläppsrätter.

Mötet föll väl ut. Den gröna gasen är med i EU:s klimatsatsning. Totalt ska 1 000 miljarder euro in i budgeten, vilken ska hjälpa till att ge­nomföra EU:s klimatpaket ”Green Deal”. 

Får saker att hända

Hans Kreisel är väldigt förväntansfull. Frågan är nu vad han förväntar sig av de anställda i den nya energikoncernen. Som ledare är han en ”visionär doer som får saker att hända”.

– Jag vill få folk att göra saker så rätt som möjligt, ta eget ansvar och delegera. Jag ställer krav på egna initiativ för att vi ska uppnå vår vision, de kan inte vänta på order från mig.

Att ha kul på jobbet är också väldigt, väldigt vik­tigt för att man ska kunna prestera i en inno­vativ miljö.

Roligt på jobbet

Koncernchefen själv har också väldigt kul på jobbet just nu, konstaterar han med tanke på alla klimatmål som ska genomföras i Sverige, i EU och globalt.

– Man kan inte tänka sig en mycket roligare tid att jobba än just nu när allt det här ska rea­liseras. Någon måste komma med idéerna om hur omställningen ska gå till och någon måste investera.

Och nu har du både idéer och pengar?

– Ja, så det kan ju knappast bli roligare (skratt).

Det finns dock andra saker än arbetet som uppskattas av skåningen som flyttade 140 mil till Skellefteå för sex år sedan. Hemma finns familjen och de två fågelhundarna. Fyrfoting­arna tar han gärna med ut på jakt i naturen på fjället. Hans Kreisel är också en stor vinkän­nare och utbildad sommelier. 

– Jag reser på vinresor en gång om året. Sedan gillar jag träning, att gå på gym, spin­ning och löpning, säger han och berättar att han också sprungit Göteborgsvarvet flera gånger.

– Men inte längre. Jag är en tävlingsmän­niska och vet att om jag sätter upp ett sådant mål blir det alldeles för intensivt, säger han med ett leende.

Målet med den nya energikoncernen är dock tydligt. Den gröna gasbranschen ska få ett lyft.

Utbyggnad får vänta

Någon utbyggnad av gasnätet är inte aktuellt i nuläget, men Hans Kreisel stänger inte heller dörren för detta längre fram.

– Det är ingen mening att expandera sådant som inte är grönt. Vi måste börja med att skapa förtroende för att vi levererar en grön lösning. Men det är utan tvekan bättre att köra gasen genom ett nät än att köra den på en lastbil.

Regeringen avslog i höstas dotterbolaget Swedegas ansökan om att koppla in en anlägg­ning för flytande naturgas och biogas i Göte­borgs hamn på gasnätet.

– Det var olyckligt att miljöministern fick frågan om bakfoten. Om vi ska fortsätta att hjälpa oljeraffinaderier att bli gröna i Göte­borg, Stenungsund och Lysekil kommer vi att behöva plocka in gas där. Vi skulle också kunna förse sjöfarten med grön gas. Men vi vill inte gå i polemik med staten. Vi ska göra vårt jobb och det är att se till att det blir grönt i nätet.

Hans Kreisel anser att det saknas en helhets­syn, att hela energisystemet hänger ihop: ga­sen, värmen, elen, transportsektorn och indu­strins behov av primärenergi.

– Det finns ingen att skylla på i politiken. Vi har helt enkelt inte upplyst och förankrat den här frågan kring systemsynen tillräckligt bra. Det är vi som måste lära dem.

Text: Lena Ländin

Läs artikeln i tidningen