i är världsledande på biogas i Sverige. Men vi har potential att bli ännu bättre, och producera ännu mer klimatsmart bränsle av vårt matavfall och andra restprodukter. Hittills har vi bara realiserat 5–10 procent av den tekniska produktionspotentialen till 2030.

Det tar förvisso tid att bygga en biogasanläggning, men Sverige skulle åtminstone kunna femdubbla sin biogasproduktion under det närmaste decenniet.

Intresset för att producera biogas är stort. En genomgång av pågående projekteringar visar att inom de närmsta åren skulle svensk biogasproduktion kunna öka med omkring 50 procent, givet att rätt förutsättningar kommer på plats. Redan med den volymen kan vi ersätta till exempel 130 miljoner liter fossil bensin med förnybar, hållbar biogas. Kruxet är att producenterna inte kan sätta spaden i marken, eftersom de långsiktiga förutsättningarna för biogasmarknaden fortfarande är osäkra.

När Biogasmarknadsutredningen presenterades strax innan jul 2019 gick det ett sus genom gasbranschen, utredningen togs emot som årets julklapp. Sedan dess har regeringen fått igenom en skattebefrielse för biogasen på tio år, vilket är mycket bra. I övrigt har det tyvärr inte hänt så mycket med de förslag som utredningen la fram.

För att biogasmarknaden ska kunna ta fart på allvar behövs den helhetssatsning som utredningen föreslår. Vi har givetvis förståelse för att det kom en pandemi emellan, som måste hanteras både medicinskt och ekonomiskt. Men faktum är att pandemin gör det än mer angeläget att nu snabbt göra verkstad av Biogasmarknadsutredningens förslag. Biogassverige kan, vill och bör vara en del av den gröna omstarten efter coronakrisen.

Det är av största vikt att branschen snarast får tydliga besked om det som Biogasmarknadsutredningen kallar för stödpaket I. Här föreslås bland annat långsiktiga produktionspremier till landets biogasproducenter.

Regeringen behöver komma med en avisering i vårpropositionen och med ett skarpt förslag senast i höstbudgeten. Premierna måste träda ikraft senast 1 januari 2022. Ett sådant rakt och tydligt besked skulle göra att de planerade produktionsanläggningarna för biogas kan realiseras, med stor samhällsnytta som följd.

Både Sverige och EU har siktet inställt mot en cirkulär ekonomi. Biogasen är ett av de bästa exemplen vi har på cirkularitet. Samtidigt som vi tar hand om restprodukter får vi ut förnybar energi och näring till jordbruket i form av biogödsel. Avfallshantering går hand i hand med en fossilfri utveckling av vägtransporter, sjöfart, industri och jordbruk Biogassystemet bidrar också med nya gröna jobb och med exportmöjligheter inom ett område där Sverige har unik kompetens.

Premier till produktion av biogas ska därför ses som betalning för en samhällstjänst. I utredningen lyftes produktionspremier till biogas som en kostnadseffektiv åtgärd i jämförelse med andra tänkbara klimat- och miljöåtgärder. Ett sådant synsätt avspeglas också i de 133 remissvar som kom in på Biogasmarknadsutredningens betänkande.

I princip alla remissinstanser är överens om att biogas är bra och något vi bör satsa på i Sverige. De lovordar utredningens ”gedigna och imponerande arbete” och skriver i allt väsentligt under på förslagen och bedömningarna. Många vill se ett nationellt mål för biogasproduktion, i enlighet med utredningens förslag på 10 terawattimmar.

Nyligen lyfte regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige att ett sådant mål är viktigt för att nå klimatmålen. I dagsläget ligger den svenska produktionen på cirka 2 terawattimmar, så utvecklingspotentialen är stor.

De flesta remissinstanser skriver under på de produktionspremier som Biogasmarknadsutredningen föreslår – för produktion, uppgradering och förvätskning av biogas. Det finns därför alla förutsättningar för en bred uppslutning kring att göra politisk verkstad av de föreslagna premierna.

En blomstrande biogasmarknad skulle bidra till en grön omstart för Sverige, och till ytterligare avtryck på världskartan över de som ligger i framkant av den fossilfria utvecklingen. Låt oss ta den chansen. Med rätt långsiktiga förutsättningar kan vi nå långt.

Maria Malmkvist, vd för Energigas Sverige

Debattartikeln publicerades först i Ny Teknik