Flytande biogas är den bästa klimatlösningen för tunga fordon. De närmaste tio åren kommer vi att bygga fler större anläggningar i Norge, Sverige och Danmark, säger Håvard Wollan, vd och en av grundarna till Biokraft.

Det mullrar och pyser bland de gröna cisternerna på halvön Fiborgtangen i Skogn, några mil utanför Trondheim. Sedan förra sommaren är biogasproduktionen i full gång i denna jätteanläggning, som kostat närmare en halv miljard kronor att bygga. Här blir olika typer av avfall till en resurs, vilket också är en av ledstjärnorna i Biokrafts affärsidé och strategi.

– Vi är ständigt på jakt efter lösningar som är lönsamma både för företaget och för miljön. Det finns ingen motsättning i att satsa hållbart. Tvärtom ser allt fler företag detta som en fördel, säger Håvard Wollan, vd för Biokraft.

Statsministern invigde

Han är vår ciceron och visar runt på anläggningen, som i dag producerar 125 gigawattimmar flytande biogas per år. Om ett par år ska det bli dubbelt så mycket.

I september förra året invigdes anläggningen formellt av statsminister Erna Solberg.

– Det var en milstolpe. Statsministern sa då att med den här fabriken tar Norge steget in i den gröna omställningen, berättar Håvard Wollan stolt.

Att den nya tidens bioekonomi är här för att stanna blev också tydligt då världens största statliga fond, den norska oljefonden, nyligen meddelade att den inte längre kommer att investera i fossil olje- och gasindustri. Detta påverkar inte bara finansmarknaden utan även Norges viktigaste exportvara, det svarta guldet. Att i stället satsa på den nya, gröna gasindustrin är därför ett naturligt steg för Norge, menar Biokrafts vd.

– En stor del av vår anläggning är utvecklad med teknik och kompetens från olje- och gasindustrin. Men potentialen för flytande biogas är inte fullt utnyttjad. Här finns kompetens och kapital och vi bör därför gå före och exportera vårt kunnande. Det vinner alla på.

Biogas bästa lösningen

Han lotsar oss upp för en slingrande spiraltrappa och ut på ett av taken med härlig utsikt över hamnen. Biogasanläggningen i Skogn är spännande på flera sätt. Bland annat har man lyckats förena Norges största industrier – fiske, skog och gas. Några gånger i månaden lägger en båt med ”fisksoppa” till nedanför anläggningen. Båten har samlat upp kasserade fiskar från fiskodlingarna längs den norska kusten och de slussas nu via en rörledning rakt in i fabriken.

Biokrafts vd Håvard Wollan tror mycket på biogasens framtid i Norge.

En viktig faktor för att lyckas med det storskaliga projektet har varit olika samarbeten men också rätt placering av anläggningen, berättar Håvard Wollan. Det är till exempel ingen tillfällighet att den närmaste grannen är Norges största pappersbruk Norske skog. Därifrån går också en rörledning, men med avloppsslam, direkt in i biogasfabriken.

Förutom fiskrens och avloppsslam rötas även kogödsel och matavfall från livsmedelsindustrin. Sopnedkast märkta med klistermärken visar vilket avfall som ska lagras i vilken cistern. Den gemensamma nämnaren är att allt avfall förvandlas till flytande biogas som ska driva landets tunga trafik och på sikt även de bilfärjor och kryssningsfartyg, som i dag drivs med naturgas.

– Gödslet är ett önskemål från det norska mejeribolaget som kör biogaslastbilar med sloganen ”Kokraft”. Genom att göra biogas av gödsel får vi ett kretslopp, förklarar Håvard Wollan och fortsätter:

– Vi tror på en stor efterfrågan på biogas de närmaste tio åren. El och vätgas är också viktiga för omställningen, men när det gäller räckvidd
för tung trafik är flytande biogas den klart bästa lösningen.

Viktiga kretslopp

Ett annat viktigt kretslopp är att det också uppstår biogödsel vid biogasproduktionen. Under den stora vita gasklockan finns en cistern som samlar upp all värdefull rötrest. Biogödslet används dels av närliggande lantbruk, dels i forskningssyfte vid universiteten i både Trondheim och Oslo.

”Vi är ständigt på jakt efter lösningar som är lönsamma både för företaget och för miljön. Det finns ingen motsättning i att satsa hållbart.”
Håvard Wollan, vd, Biokraft

– Bland annat odlas alger ur rötresten, som sedan kan användas som substrat i biogasproduktionen. Det här är som en evighetsmaskin.

Det pågår också forskning för att utvinna proteiner och fettsyror, som kan användas som djurfoder, liksom utvinning av biokemikalier till hälsokost och kosmetikatillverkning.

Tioårsjubileum

Företaget Biokraft startade för tio år sedan när Håvard Wollan och hans kollega Marianne Langvik, drev ett företag som då producerade bioolja av rester från fiskeindustrin. De båda är uppvuxna på samma gata i Trondheim. Han är ingenjör och en sann entreprenör, hon en driftig ekonom.

Båda två såg potentialen i att också utvinna biogas ur fiskresterna. I dag ägs Biokraft av deras respektive bolag tillsammans med energibolaget Trønder energi och den svenska majoritetsägaren Scandinavian biogas, som gjort den storskaliga expansionen möjlig.

– Vi har planer på att bygga många fler större anläggningar inom de närmaste åren. För att täcka Norges behov av flytande biogas för tung trafik skulle det behövas 50–100 liknande anläggningar. Men ett första steg blir att bygga ut den här, säger Håvard Wollan.

Delägaren Trønder energi är specialiserad på förnybar el från sol, vind och vatten, vilket kan öppna för fler intressanta samarbeten. Ett skulle kunna vara en så kallad power to gas-anläggning i anslutning till biogasanläggningen, där överskottsel blir till gas.

– I dag släpper vi ut koldioxiden som avskiljs vid uppgradering av rågasen. Framöver kan vi återanvända koldioxiden tillsammans med el som lagrats som vätgas. På det sättet kan vi producera ännu mer biogas, säger Håvard Wollan.

Han berättar att det även finns tankar på att förgasa skogsavfall till biogas på samma sätt som i det så kallade Gobigasprojektet som tidigare drevs i Göteborg, men som nu är nedlagt.

– Det var trist att det inte kunde fortsätta. Men idén om att konvertera skogsavfall till flytande biogas lever i Biokraft och vi har kontakt med flera olika teknikleverantörer.

Oslo valde gasbuss

Symbolvärdet för Biokrafts innovativa anläggning är stort, menar Håvard Wollan.

– Det är en sak att tänka och en annan sak att göra. Att vi nu har den här stora anläggningen i gång är viktigt för att kommuner och företag ska våga fatta beslut om att satsa på biogas. Exempelvis bestämde sig Oslo kommun för att satsa på gasbussar, mycket tack vare att vi kan leverera biogas i stor skala.

”Det är viktigt att privata företag också blir en del av bioekonomin. Det visar att det är lönsamt att bry sig om miljön.”

Håvard Wollan, vd, Biokraft

Att hållbarhet blir en allt viktigare konkurrenskraft för norskt näringsliv finns det också exempel på. Transportföretaget Litra, som varje dag kör sträckor som motsvarar närmare tre varv runt ekvatorn, har nu beställt flera gasdrivna lastbilar.

– Det är viktigt att privata företag också blir en del av bioekonomin. Det visar att det är lönsamt att bry sig om miljön, konstaterar Håvard Wollan.

LENA LÄNDIN

Läs hela artikeln i tidningen