Energigas Sverige, som är branschorganisationen för energigaserna i Sverige, tackar för inbjudan att bidra med synpunkter på rubricerad promemoria.
Sammanfattande synpunkter
Energigas Sverige välkomnar utredningens faktabaserade analys och välavvägda förslag. Utredningen är tydlig med att ett totalförbud mot slamspridning saknar vetenskapligt stöd och skulle innebära att viktiga samhällsnyttor som biogasproduktion och återcirkulering av flera växtnäringsämnen och mullbildande ämnen skulle gå förlorade. Dessutom skulle det ske till en mycket stor kostnad för avfallskollektivet. Utredningen menar att eventuella risker med slamspridning kan hanteras och åtgärdas och föreslår att användning av slam av god kvalitet på produktiv jordbruksmark ska undantas från förbud. Annan användning av slam som exempelvis anläggningsjord föreslås förbjudas då det inte kan anses uppfylla krav om återcirkulering av fosfor och andra växtnäringsämnen.
Energigas Sverige delar utredningens slutsatser och avstyrker förslag 1 om totalförbud för användning av allt slam på all mark, bland annat av följande skäl:
- Användning av slam på åkermark är den enda metod som garanterar återföring av mull och näringsämnen, inklusive fosfor.
- Förbud har inget naturvetenskapligt stöd
- Förbud skulle kosta stora pengar till ringa nytta
- Förbud innebär kraftigt minskad biogasproduktion och förlorade samhällsnyttor, tvärtemot målen i Biogasmarknadsutredningen (SOU 2019:63)
- Förbud är varken cirkulärt eller resurseffektivt utan innebär snarare att vi låter många viktiga näringsämnen och mullbildande ämnen helt gå till spillo
Vi tillstyrker i huvudsak förslag 2 om att användning av slam med god kvalitet på produktiv jordbruksmark ska tillåtas, men anser att även användning för jordtillverkning bör tillåtas under vissa förutsättningar där avsättning på åkermark saknas. Detta för att inte äventyra biogasproduktionen och för att sådan användning trots allt bidrar till cirkulering av näringsämnen och mull.
Även med alternativ 2 ser vi dock en överhängande risk att biogasproduktionen vid avloppsreningsverk kommer att minska om kvalitetskraven för spridning blir för omfattande. Denna risk finns också om möjligheten att få avsättning för rötslammet på jordbruksmark saknas. Det bör därför övervägas om rötslam, utifrån vissa förutsättningar, får användas för tillverkning av anläggningsjord för biogasproducerande avloppsreningsverk i regioner där det saknas avsättning på jordbruksmark. Detta för att inte begränsa möjligheten till biogasproduktion och skapa onödiga kostnader.
Energigas Sverige välkomnar utredningens förslag om återvinningskrav för fosfor för avloppsslam, men menar att det måste vara tydligt att huvudinriktningen bör vara att fosforn främst ska återcirkuleras till kretsloppet genom biogasproduktion och användning av rötslam på jordbruksmark. Återcirkulering av såväl fosfor och andra växtnäringsämnen som mullbildande ämnen från reningsverken kan bara garanteras genom användning av slam till jordbruksmark, vilket är en viktig del i en cirkulär ekonomi, bidrar positivt till miljö och klimat och till lägst kostnad. Ett återvinningskrav bör breddas till fler näringsämnen och mull och samordnas med det mål för näringsåterföring eller biogödselanvändning som Biogasmarknadsutredningen föreslår att Jordbruksverket ska utreda.
Vidare anser Energigas Sverige att kvalitetskrav för spridning av slam bör ta sin utgångspunkt i det frivilliga certifieringssystemet Revaq. Energigas Sverige är högst tveksamma till behovet av ytterligare reglering när det gäller spridning av rörester från annan biogasproduktion som samrötningsanläggningar (biogödsel), då det redan finns ett mycket ansett, utbrett och välfungerande frivilligt certifieringssystem SPCR120.