Vid termisk förgasning bryts biomassa, exempelvis restprodukter från skogsbruk eller jordbruk, ner vid hög temperatur i närvaro av ett förgasningsmedium (luft, syre, ånga etcetera). Vid luftblåst förgasning bildas så kallad produktgas med innehåll av kväve (ca 50 % av gasen består av kväve). Produktgasen kan då främst användas för produktion av processvärme eller el, exempelvis i en gasmotor. Processen kan även optimeras så man får en restprodukt i form av ett fast biokol som bland annat kan användas som jordförbättringsmedel för att bindakol i marken och höja markens bördighet eller ersätta fossilt kol i industriella processer.

Vid framställning av biometan eller andra biodrivmedel används normalt inte luftblåst förgasning då det är för dyrt eller för svårt att avskilja kvävet. Istället används syrgas- eller ångblåst förgasning. Då bildas en kvävefri syntesgas bestående av främst kolmonoxid (CO) och vätgas (H2), och om processen drivs vid en temperatur under ca 900⁰C även en viss mängd metan (CH4) och eten (C2H4). Syntesgasen kan sedan omvandlas till en mängd olika bränslen eller kemikalier genom att den behandlas i olika efterföljande reningssteg och omvandlingsprocesser, exempelvis metanisering. Det går också att framställa andra energigaser från syntesgasen såsom ren vätgas eller biogasol, eller helt andra bränslen som metanol, DME och Fischer-Tropsch-diesel.

Medan småskalig luftblåst förgasning för kraftvärmeproduktion redan är kommersialiserad är framställning av syntesgas från biomassa och vidareförädling till drivmedel en mer avancerad process som fortfarande inte har implementerats i kommersiell produktion.

Fördelar med förgasningstekniken är bland annat att tekniken ger högt utbyte av högvärdig energi eller biodrivmedel som biometan, att produktionspotentialen är mycket stor eftersom det finns stora mängder restprodukter från skogs- och jordbruk i Sverige som genom förgasningstekniken kan nyttiggöras och att den är flexibel både vad gäller biomassaråvara och slutprodukt. Fördelen med biometan, till skillnad från annan drivmedelsframställning via förgasning, är att kostnadseffektivitet kan uppnås i mindre skala tack vare utvecklingen av ångblåst förgasning där värmen för processen kommer från förbränning i en separat reaktor. Tekniker som separerar förgasningsprocessen och värmeproduktionen för att driva processen brukar kallas indirekt förgasning.

Förgasningsanläggningar går med fördel att byggas som bioraffinaderier i anslutning till andra industriprocesser eller kraftvärmeverk. Då kan förnybara energiprodukter produceras från restprodukter och spillvärme tas till vara och på så sätt kan mycket hög totalverkningsgrad uppnås.

Som redan nämnts finns det olika förgasningstekniker som förgasar biomassan vid olika tryck, temperaturer och förgasningsmedium (luft, ånga syrgas). Det utvecklas också olika tekniker för rening och bränslesyntes. Teknikvalen har olika fördelar beroende på vilken råvara som används, anläggningsstorlek och önskad slutprodukt. I Sverige bedrivs omfattande forskning och demonstration kring förgasningsteknik och olika omvandlingsprocesser, bland annat genom det industriella/akademiska samarbetet Svenskt Förgasningscentrum, SFC.

Exempel på demonstration av biomassaförgasning i Sverige

  • Biometanproduktion genom indirekt förgasning av skogsbiomassa har fram till våren 2018 skett i förkommersiell skala (20 MW) i demonstrationsanläggningen GoBiGas i Göteborg av Göteborg Energi i samarbete med Chalmers. Biometanet har matats in på det västsvenska gasnätet.
  • Demonstration av en annan indirekt förgasningsteknik (Woodroll®) vid Höganäs ABs stålverk i Höganäs i samarbete med Cortus är under driftsättning (Anläggningen på 6 MW invigdes 2018 men är ännu inte i drift). Syntesgasen används direkt som processvärme i stålverket. Vidareförädling av syntesgasen till exempelvis biometan är också fullt möjligt och pilotförsök har gjorts.
  • En kommersiell demonstrationsanläggning för kraftvärmeproduktion (1.2 MW el och 2.4 MW värme) via luftblåst biomassaförgasning utvecklat av Meva Energy vid Piteå Energis kraftvärmeverk i Hortlax i Piteå. Tekniken används för småskalig produktion av kraftvärme eller processvärme.
  • Emåmejeriet i Hultsfred har installerat en förgasningsanläggning med luftblåst förgasning i mikroskala (Volter-förgasare) för produktion av processvärme och el från träflis.