Många nyttor med biogas

Förutom att vara klimatsmart bidrar biogas positivt till ett stort antal andra miljö- och samhällsmål, som ren stadsluft och ett slutet kretslopp. Det gör biogasen unik. Forskning visar att ju bredare systemperspektiv och ju fler delar av livscykeln som ingår i analysen, desto bättre blir biogasens klimatprestanda i förhållande till andra alternativ. Detsamma gäller biogasens samlade miljö-och samhällsnytta – ju fler miljöaspekter och samhällsnyttor som tas med i analysen, desto tydligare framgår det att inga andra bränslen ger så stor miljö- och samhällsnytta som biogas. Läs mer i förslag till Nationell biogasstrategi.

Nedan jämförs biogasens och fordonsgasens klimatprestanda jämfört med andra drivmedel i Sverige, dels utifrån rapporterade värden enligt hållbarhetslagen (hbk-metoden) dels beräknat med ett bredare angreppssätt (ISO-metoden). Se förklaring längst ner på sidan.

Växthusgasutsläpp för biogas och fordonsgas

Jämförelse av växthusgasminskning för olika drivmedel och rena biokomponenter totalt biodrivmedel i Sverige enligt årets hbk-rapportering. Jämfört med fossilt drivmedel: 94,1 g CO2-ekv/MJ.
Källa: Energimyndigheten, Drivmedel 2019.

Utsläpp beräknat enligt ISO-metoden

Beräkningar från Lunds Tekniska Högskola visar att genomsnittlig svensk biogas (exklusive avloppsslam) i princip ger nollutsläpp av växthusgaser:

Biogas

  • Genomsnittligt växthusgasutsläpp = 0,6 g CO2-ekv/MJ
  • Genomsnittlig växthusgasminskning jämfört med fossil bensin och diesel = 99 % *

Fordonsgas

  • Genomsnittligt växthusgasutsläpp = 5,5 g CO2-ekv/MJ
  • Genomsnittlig växthusgasminskning jämfört med fossil bensin och diesel = 94 %

Växthusgasutsläpp från biogas från gödsel är -20 g CO2-ekv/MJ, dvs är klimatpositiv. Det motsvarar en växthusgasminskning på mer än 120 % jämfört med fossil bensin & diesel. **

Utsläpp beräknat med hbk-metoden

Även med den snävare hbk-metoden blir biogasens klimatprestanda mycket hög. Energimyndighetens sammanställning från rapporteringen enligt hållbarhetslagen och drivmedelslagen för 2019 visar att:

Biogas (CBG)

  • Genomsnittligt växthusgasutsläpp = 12,7 g CO2-ekv/MJ
  • Genomsnittlig växthusgasminskning jämfört med fossil bensin och diesel = 87 %.

Fordonsgas (CBG/CNG)

  • Genomsnittligt växthusgasutsläpp = 15,8 g CO2-ekv/MJ
  • Genomsnittlig växthusgasminskning jämfört med fossil bensin och diesel = 83 %.

Flytande biogas (LBG)

  • Genomsnittligt växthusgasutsläpp = 5,9 g CO2-ekv/MJ
  • Genomsnittlig växthusgasminskning jämfört med fossil bensin och diesel = 94 %.

Flytande fordonsgas (LBG/LNG)

  • Genomsnittligt växthusgasutsläpp = 19,5 g CO2-ekv/MJ
  • Genomsnittlig växthusgasminskning jämfört med fossil bensin och diesel = 79 %.

Genomsnittliga utsläpp, andel förnybart och utsläppsminskning för olika drivmedel i Sverige 2019 baserat på hbk-rapporteringen. Jämfört med fossilt drivmedel: 94,1 g CO2-ekv/MJ. Källa: Energimyndigheten, Drivmedel 2019.

Utsläppsminskningen för biogas beror bland annat på typ av substrat och varierar från 90-98% för biogas från avloppsslam och andra avfall till runt 70-80% för biogas från spannmål & grödor eller vissa svårare avfall, beräknat med hbk-metoden.

Som jämförelse för fossilt drivmedel används i samtliga beräkningar samma värde som i drivmedelslagen 94,1 g CO2-ekv/MJ. För naturgasandelen används 69,3 g CO2-ekv/MJ för CNG och 74,5 g CO2-ekv/MJ för LNG (typiska värden i drivmedelslagen).

Ursprunget på biogas och fordonsgas i Sverige

Andel biogas i fordonsgasen 2019 var 95% varav 68 % kommer från Sverige, resten från Danmark (18%) och övrigt. Biogasen i fordonsgasen produceras främst av olika typer av avfall - avloppsslam, gödsel, matavfall och avfall från livsmedelsindustri och slakterier.

Andel biogas och naturgas och dess ursprungsland i fordonsgas i Sverige 2019.
Källa: Bearbetning från Energimyndigheten, Drivmedel 2019.

Källa: Energimyndigheten, Drivmedel 2019.

* Livscykelutsläpp beräknat enligt ISO-metoden (systemutvidgning) för substratmixen i svenska biogasanläggningar (exklusive reningsverk) 2014, dvs gödsel, matavfall, industriellt avfall och slakteriavfall. Användning i lätta fordon. Källa: Bearbetat från Börjesson m fl, 2016, METDRIV, f3-rapport.

** Livscykelutsläpp enligt ISO-metoden (systemutvidgning). Fossil jämförelse enligt FQD: 94,1 g CO2-ekv/MJ. Källa: Bearbetat från Börjesson m fl, 2016, Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel – i sammandrag (2016), f3-rapport.

Så bestäms biogasens klimatpåverkan – två metoder

Det finns två huvudsakliga metoder för att beräkna hur stora växthusgasutsläpp ett bränsle ger upphov till utifrån ett livscykelperspektiv (dvs att utsläpp från hela produktions- och användningskedjan räknas med):

  • ISO-metoden: hänsyn tas utöver produktionsrelaterade utsläpp till vilken påverkan produktion och användning har på närmast omgivande system (systemutvidgning). Det ger en bättre helhetsbild av den totala klimatpåverkan.
  • Hbk-metoden: beräkningsmetod fastslagen i förnybartdirektivet (RED) och som används vid rapportering enligt hållbarhetslagen. Metoden har snävare systemgränser där endast direkta utsläpp från produktionskedjan räknas med och utsläpp fördelas mellan samprodukter baserat på energiinnehåll (energiallokering). Hbk-rapporteringen har fördelen att den baseras på faktiska inrapporterade mängder och utsläppsberäkningar utifrån en standardiserad metod. Det gör värdena helt jämförbara mellan olika drivmedel. Dessa värden används också alltmer av myndigheter och i olika styrmedel som reduktionsplikten för bensin och diesel, inom klimatklivet och i den kommande miljömärkningen av drivmedel vid pump.

Energigas Sverige anser att analysen bör ske utifrån ett brett systemperspektiv och rekommenderar därför att ISO-metoden används när det är möjligt. ISO-metoden ger en bättre bild av den totala klimatpåverkan av produktion och användning av biogas än hbk-metoden. ISO-metoden tar hänsyn till vilka utsläpp som skulle uppstå om inte råvaran användes för biogasproduktion (exempelvis det metanläckage som sker när inte gödsel rötas till biogas). Den tar också hänsyn till vad biprodukterna vid produktionen används till (den klimatnytta rötresten gör då den ersätter handelsgödsel i jordbruket). Det har särskilt stor betydelse för biogasen, på grund av den betydande klimatnytta som uppstår i omgivande system, och som inte fångas upp i hbk-metoden. Bland annat Lunds tekniska högskola har gjort flera jämförandestudier om bränslens livscykelutsläpp utifrån ISO-metoden och jämfört med hbk-metoden.

För att bestämma vilken klimatnytta ett alternativt bränsle jämförs livscykelutsläppen för bränslet ofta med utsläppen från det konventionella bränsle som det ersätter – för fordonsgas är det fossil bensin och diesel.