I Sverige dominerar fordonsgas. Fordonsgas består av biogas, naturgas eller kombinationer av de båda. Men i många andra länder, inte minst i Europa, är även gasol ett etablerat drivmedel för vägfordon. Vätgas som drivmedel introduceras nu både i Sverige och i andra delar av världen.

Biogasandelen i fordonsgasen har ökat successivt sedan introduktionen på 1990-talet. Sedan 2008 har biogasandelen hela tiden varit högre än naturgasandelen och 2017 hade biogasandelen ökat till hela 86 procent.

Både personbilar och tunga fordon kör på gas

Fordonsgasen komprimeras till högt tryck, cirka 200 bar, innan den tankas i fordon speciellt anpassade för gasdrift. Personbilar är av typen bi-fuel, det vill säga de kan köras på både fordonsgas och bensin, medan tyngre fordon som lastbilar och bussar enbart är anpassade för gas. För långväga transporter på väg används flytande fordonsgas, det vill säga förvätskad biogas (LBG) eller förvätskad naturgas (LNG).

Lägre klimat- och miljöpåverkan med gas

Fordonsgas är idag ett av de drivmedel som har absolut lägst klimat- och miljöpåverkan. Jämfört med bensin och diesel är utsläppen av koldioxid upp till 90 % lägre med biogas och cirka 25 % lägre med naturgas. Dessutom ger gasdrivna fordon mycket låga utsläpp av kväveoxider och partiklar.

Det finns många gasbilsmodeller idag då Volkswagen, Mercedes, Subaru, Opel, Audi, Fiat, Volvo och Ford tillverkar gasbilar. Det finns även transportbilar med gasdrift, begagnade gasbilar och efterkonverterade gasbilar.

Marknaden för fordonsgas fortsätter att expandera inom privat och offentlig sektor. Statistiken för 2017 visar att det såldes 1 502 GWh fordonsgas, vilket motsvarar cirka 116 000 ton.

I dag finns det över 175 publika tankställen som försörjer cirka 55 000 fordon.