Många nyttor med biogas

Förutom att vara klimatsmart bidrar biogas positivt till ett stort antal andra miljö- och samhällsmål, som ren stadsluft och ett slutet kretslopp. Det gör biogasen unik. Forskning visar att ju bredare systemperspektiv och ju fler delar av livscykeln som ingår i analysen, desto bättre blir biogasens klimatprestanda i förhållande till andra alternativ. Detsamma gäller biogasens samlade miljö-och samhällsnytta – ju fler miljöaspekter och samhällsnyttor som tas med i analysen, desto tydligare framgår det att inga andra bränslen ger så stor miljö- och samhällsnytta som biogas. Läs mer i förslag till Nationell biogasstrategi.

Hur bestäms biogasens klimatpåverkan?

Det finns två huvudsakliga metoder för att beräkna hur stora växthusgasutsläpp ett bränsle ger upphov till utifrån ett livscykelperspektiv (dvs att utsläpp från hela produktions- och användningskedjan räknas med):

  • ISO-metoden: hänsyn tas utöver produktionsrelaterade utsläpp till vilken påverkan produktion och användning har på närmast omgivande system (systemutvidgning).

  • Hbk-metoden: beräkningsmetod fastslagen i förnybartdirektivet (RED) och som används vid rapportering enligt hållbarhetslagen. Metoden har snävare systemgränser där endast direkta utsläpp från produktionskedjan räknas med och utsläpp fördelas mellan samprodukter baserat på energiinnehåll (energiallokering). Hbk-rapporteringen har fördelen att den baseras på faktiska inrapporterade mängder och utsläppsberäkningar utifrån en standardiserad metod. Det gör värdena helt jämförbara mellan olika drivmedel. Dessa värden används också alltmer av myndigheter och i olika styrmedel som reduktionsplikten för bensin och diesel, inom klimatklivet och i den kommande miljömärkningen av drivmedel vid pump.

Energigas Sverige anser att analysen bör ske utifrån ett brett systemperspektiv och rekommenderar därför att ISO-metoden används när det är möjligt. ISO-metoden ger en bättre bild av den totala klimatpåverkan av produktion och användning av biogas än hbk-metoden. ISO-metoden tar hänsyn till vilka utsläpp som skulle uppstå om inte råvaran användes för biogasproduktion (exempelvis det metanläckage som sker när inte gödsel rötas till biogas). Den tar också hänsyn till vad biprodukterna vid produktionen används till (den klimatnytta rötresten gör när den ersätter handelsgödsel i jordbruket). Det har särskilt stor betydelse för biogasen, på grund av den betydande klimatnytta som uppstår i omgivande system, och som inte fångas upp i hbk-metoden. Bland annat Lunds tekniska högskola har gjort flera jämförandestudier om bränslens livscykelutsläpp utifrån ISO-metoden och jämfört med hbk-metoden.

För att bestämma vilken klimatnytta ett alternativt bränsle har jämförs livscykelutsläppen för bränslet ofta med utsläppen från det konventionella bränsle som det ersätter – för fordonsgas är det fossil bensin och diesel.

Växthusgasutsläpp för biogas och fordonsgas

Utsläpp beräknat enligt ISO-metoden
Beräkningar från Lunds Tekniska Högskola visar att genomsnittlig svensk biogas (exklusive avloppsslam) i princip ger nollutsläpp av växthusgaser:

  • Biogas
    • Genomsnittligt växthusgasutsläpp = 0,6 g CO2-ekv/MJ
    • Genomsnittlig växthusgasminskning jämfört med fossil bensin och diesel = 99 %*
  • Fordonsgas
    • Genomsnittligt växthusgasutsläpp = 8 g CO2-ekv/MJ
    • Genomsnittlig växthusgasminskning jämfört med fossil bensin och diesel = 91 %

Växthusgasutsläpp från biogas från gödsel är -20 g CO2-ekv/MJ. Det motsvarar en växthusgasminskning på mer än 120 % jämfört med fossil bensin och diesel **

Utsläpp beräknat med hbk-metoden
Även med den snävare hbk-metoden blir biogasens klimatprestanda mycket hög. Energimyndighetens sammanställning från rapporteringen enligt hållbarhetslagen och drivmedelslagen för 2017 visar att:

  • Biogas
    • Genomsnittligt växthusgasutsläpp = 12,8 g CO2-ekv/MJ
    • Genomsnittlig växthusgasminskning jämfört med fossil bensin och diesel = 86,4 %
  • Fordonsgas
    • Genomsnittligt växthusgasutsläpp = 18,9 g CO2-ekv/MJ
    • Genomsnittlig växthusgasminskning jämfört med fossil bensin och diesel =

      80 %

Drivmedel

Andel förnybart

Växthusgasutsläpp
(g CO2-ekv/MJ)

Växthusgas-minskning

Bensin MK1

5,6%

90,8

4%

Diesel MK1

21%

79,3

16%

Fordonsgas

90%

18,9

80%

Biogas

100%

12,8

86%

Genomsnittliga utsläpp, andel förnybart och utsläppsminskning för olika drivmedel i Sverige 2017 baserat på hbk-rapporteringen. Källa: Energimyndigheten, Drivmedel 2017 (pdf).

Utsläppsminskningen för biogas beror bland annat på typ av substrat och varierar från över 90 % för biogas från avloppsslam till runt 70 % för biogas från spannmål och vall, beräknat med hbk-metoden.

Som jämförelse för fossilt drivmedel används i samtliga beräkningar samma värde som i drivmedelslagen, 94,1 g CO2-ekv/MJ. För naturgasandelen används 69,3 g CO2-ekv/MJ (typiskt värde för CNG i drivmedelslagen).

Ursprunget på biogas och fordonsgas i Sverige

Andel biogas i fordonsgasen 2017 var 90 % varav 82 % kommer från Sverige, resten från Danmark (11 %) och övriga EU. Naturgasandelen kommer från EU (främst Danmark och Norge). Biogasen i fordonsgasen produceras främst av olika typer av avfall - avloppsslam, matavfall, avfall från livsmedelsindustri och slakterier och gödsel.

Andel biogas och naturgas och dess ursprungsland i fordonsgas i Sverige 2017. Källa: Bearbetning från Energimyndigheten, Drivmedel 2017 (pdf).

Källa: Energimyndigheten, Drivmedel 2017.
Jämförelse av växthusgasminskning för olika drivmedel och biodrivmedel i Sverige enligt årets hbk-rapportering. Källa: Energimyndigheten, Drivmedel 2017. Jämfört med fossilt drivmedel: 94,1 g CO2-ekv/MJ.

* Livscykelutsläpp beräknat enligt ISO-metoden (systemutvidgning) för substratmixen i svenska biogasanläggningar (exklusive reningsverk) 2014, dvs gödsel, matavfall, industriellt avfall och slakteriavfall. Användning i lätta fordon. Källa: Bearbetat från Börjesson m fl, 2016, METDRIV, f3-rapport.

** Livscykelutsläpp enligt ISO-metoden (systemutvidgning). Fossil jämförelse enligt FQD: 94,1 g CO2-ekv/MJ.
Källa: Bearbetat från Börjesson m fl, 2016, Dagens och framtidens
hållbara biodrivmedel – i sammandrag (2016), f3-rapport.