Trots att det säljs fler bränslesnåla bilar nu än någonsin tidigare släpper transportsektorn fortfarande ut mest växthusgaser av alla sektorer.
Flera förnybara alternativ till bensin- och diesel är dock på frammarsch. Gasdrift är ett ungt, konkret alternativ som på kort sikt kan minska oljeberoendet, förbättra luftkvaliteten i städerna och vända trenden med ökade koldioxidutsläpp. Fordonsgasen består av biogas och naturgas och minskar koldioxidutsläppen med allt från 25 procent när naturgas används till över 90 procent när ren biogas används.
Gasdrift behöver stöd och stimulans
Gasdriften behöver dock stöd och stimulans för att komma ikapp den snart hundraåriga bensin- och dieselutvecklingen.
Det här har de svenska regeringarna genom åren insett och har stöttat såväl uppstart av biogasproduktion som försäljning av gasbilar. Allt fler biogasanläggningar körs igång, fler gasfordon kommer ut och antalet gastankställen ökar. En svensk framgångssaga. Men med sitt förslag till nytt energiskattedirektiv håller EU-kommissionen nu på att avsluta denna saga, samtidigt som den svenska regeringen hejar på genom att välkomna förslaget.
Tanken att modernisera ett föråldrat direktiv och bidra till klimatmål är positiv. Men det sker inte genom att bara kraftigt höja skatten för de gasformiga drivmedlen. Det är i stället koldioxidskatten som styr mot renare bränslen och minskade koldioxidutsläpp.
Kommissionen föreslår dock att koldioxidkomponenten bara ska utgöra en tiondel av den totala miniminivån, vilket inte räcker för att reducera koldioxidutsläppen. Naturgasskatten skulle öka med 400 procent om förslaget går i genom och uppgå till hela 98 procent av bensinskatten trots minskningen av koldioxid.
Försumbar effekt
EU-kommissionen har valt att undanta koldioxidskatt för biodrivmedlen. Det är bra. Men då energiskattedelen är så mycket högre än koldioxidskattedelen blir effekten försumbar. Skatten på till exempel biogas, etanol och biodiesel skulle uppgå till hela 87 procent av bensin- och dieselskatten. Skattefördelen för biodrivmedel måste vara betydligt större om Europa ska kunna ställa om till en långsiktigt hållbar transportsektor.
Fram till 2023 kan medlemsstaterna skjuta upp skattehöjningarna på naturgas och biogas. Vi menar dock att det inte räcker för att utveckla fordonsgasbranschen. Risken finns att investeringarna uteblir redan i dag. Vem vågar bygga gastankstationer och gasbilar när gasen kanske blir dyrare än bensin/diesel om bara tio år? Och vem vågar bygga produktionsanläggningar för biogas när tillverkning av gasfordon uteblir?
För de tunga och långa transporterna är fordonsgas samtidigt det enda potentiellt storskaliga alternativet till diesel. Med metandieseltekniken som Volvo just nu utvecklar kan uppemot 75 procent av dieselbränslet i lastbilar ersättas med flytande fordonsgas.
Med flytande biogas blir minskningen av koldioxidutsläpp hela 90 procent och med flytande naturgas blir minskningen ca 20 procent. För svensk fordonsindustri har metandieseltekniken öppnat dörrar för nya export- och affärsmöjligheter.
Föreslå en kompromiss
Den svenska regeringen har hittills uttalat sig positivt till direktivet och tar just nu in synpunkter. Vi uppmanar nu regeringen att ta till sig konsekvenserna av detta förslag och som kompromiss föreslå att förändringarna införs när gasmarknaden hunnit växa sig tillräckligt stark. När gasfordonen nått en betydande marknadsandel av den nationella fordonsmarknaden är den också redo att beskattas på samma sätt.
Låt den lilla framgångssagan leva vidare. En transportmarknad med minskade utsläpp är möjlig men då måste alternativen få växa med rätt förutsättningar. Marknaden för gasfordon handlar om minskade växthusgaser, om bättre luft i våra städer och inte minst om helt nya export- och arbetstillfällen.
Anders Mathiasson, vd Energigas Sverige
Bengt-Göran Dalman, tf vd Göteborg Energi
Cecilia Hedqvist, vd Stockholm Gas
Peter Engström, chef Eon Fordonsgas
Bo Ramberg, vd Fordonsgas Sverige AB